Han tillbakavisar r�ttspositivismen och h�vdar att juridiken m�ste bygga p� positiva v�rderingar. I USA �r det fr�msta alternativet till liberalismen inte socialismen utan konservatismen. Det �r bra att komma ih�g att konservatism och liberalism inte betyder exakt samma sak i en amerikansk kontext som i en svensk. Den konservatism han argumenterar emot �r inte heller svensk konservatism utan amerikansk.
Liberalismen har traditionellt setts som frihetens doktrin, men Dworkin menar att sj�lva roten till liberalismen inte �r friheten i sej utan att alla medborgare ska ha lika mycket frihet. Dworkin menar att liberalismens grundtanke �r att alla medborgare skall behandlas j�mlikt, med lika mycket respekt. Detta inneb�r t.ex att privilegier och diskriminering m�ste minimeras s� att alla medborgare �minstone �tnjuter lika mycket frihet i negativ mening. Dworkin h�rleder h�r frihet ur j�mlikhet.
Han h�vdar att liberaler b�r vara f�r marknadsekonomi pga j�mlikhetsargumentet. En socialistisk planekonomi skulle ta alltf�rmycket av medborgarnas valfrihet fr�n dem och p�tvinga dem en centraliserad v�rdeskala som inte skulle ge alla en j�mlik chans att v�lja sitt goda liv.
En liberal j�mlikhetsteori kr�ver officiell neutralitet gentemot vad som �r det goda i livet, till skillnad fr�n b�de socialistiska och konservativa teorier. Ur den synvinkeln �r liberalismen knappast n�gon medelv�g mellan konservatismen och socialismen utan snarare en motsats till dem b�gge.
Dworkin betonar att liberalismen inte �r n�gon kompromiss mellan andra ideologier utan en ursprunglig ideologi av egen kraft. Denna neutralitet bygger inte heller p� h�llningsl�shet eller nihilism i v�rdefr�gor, utan �r ett aktivt, moraliskt st�llningstagande f�r individens egen r�tt att besluta �ver sitt eget liv. Liberalismen �r moraliskt neutral bara i den m�n som j�mlikheten fodrar det.
Dworkin �r inte heller avisande till det positiva frihetsbegreppet. J�mlik f�rdelning av resurser och chanser i livet har ett v�rde i sej, vilket kan motivera en f�rdelningspolitik, om det skulle vara n�dv�ndigt. En f�rdelningspolitik fodras allts� d� f�r att visa alla medborgare lika mycket respekt.
Giltiga sk�l till ekonomisk oj�mlikhet kan vara att man arbetar olika mycket, att man v�ljer arbeten med olika l�n, att man �r beredd att ta olika ekonomiska risker osv, men d�remot inte �rvda f�rm�genheter, etnisk tillh�righet, tur och otur eller medf�dda f�rm�gor som inte kan p�verkas av individen osv. Marknadsekonomin bel�nar de f�rra egenskaperna men tyv�rr ocks� de senare. En j�mlikhetsliberal m�ste d�rf�r kompletera marknadsekonomin med ett omf�rdelningsprogram.
Jag tycker att Dworkin �r en mycket intressant filosof. Hans st�llningstagande mot r�ttspositivism och liberalism p� v�rdenihilistisk grund st�ller jag mig bakom. Hans grundl�ggande av liberalismen i en j�mlikhetsprincip fungerar bra f�r mig men kan naturligtvis inte accepteras av alla liberaler. Hans st�llningstaganden i olika fr�gor �r n�stan j�mt samma som mina och han argumenterar bra f�r v�r sak.
I antologin "En fr�ga om j�mlikhet - r�ttsfilosofiska uppsatser" s� tar han �ven upp f�ljande �mnen:
Liberal gemenskap handlar enbart om identifikation med det politiska systemet.
En liberal stat kan st�dja konst.
Medborgarnas vafrihet inkluderar �ven r�tten till pornografi.
Dworkin �r negativ till alla inskr�nkningar i press- och yttrandefriheten.
Liberalismen uppmanar till positiv s�rbehandling av f�rtyckta minoriteter.
Abort och aktiv d�dshj�lp h�r till medborgarnas r�ttigheter.