Idealtypen kan sp�ras tillbaks till Hobbes. Inom neoklassisk ekonomisk analys f�ruts�tts economic man i de ekonomiska modellerna. Om m�nniskan antas vara mer komplicerad �n s� s� blir det mycket sv�rare att g�ra modeller och prognoser.
Dock kan vetenskaperna om m�nniskan och hennes beteende, fr�mst psykologin och sociologin, inte st�lla upp och legitimera economic man modellen av m�nniskan, �tminstone inte som generell eller universell modell.
Kritiken av antaganderna ser ut som f�ljer:
Rationell - m�nniskor handlar s�llan helt rationellt. K�nslor och f�rdomar spelar stor roll, liksom social p�verkan.
Egoistisk - hur pass tautologiskt definieras "egoism"? V�lg�renhet, altruism och sj�lvuppoffring existerar.
Materiell - m�nniskan efterstr�var sociala v�rden, dessa kan t.ex vara materiella.
Med perfekt kunskap - m�nniskor har aldrig perfekt kunskap.
Economic man �r en hypotetisk idealmodell som skapades f�r att f�rklara marknader. Riktiga marknader �r dock mer komplexa och of�ruts�gbara �n s�. Nu s� har public choicarna applicerat economic man modellen p� den offentliga sektorn
Public Choice teorins konkreta resultat �r inte s� uppseendev�ckande. Att r�stfiskande g�r politiker till falska opportunister och att det finns f�retagare som missbrukar offentliga medel �r det inte m�nga som betvivlar. Jag hoppas att public choiceare intresserar sig f�r att studera EU-byr�kratin.
Mest uppseendev�ckande �r h�vdandet att privat verksamhet alltid �r mer ekonomiskt effektiv �n offentlig verksamhet. Detta �r inte speciellt sv�rt att motbevisa rent empiriskt och public choice framst�r n�stan som en aning oseri�sa h�r.
Allteftersom m�nniskor lever under de moderna ekonomierna och institutionssystemen s� blir de mer lika economic man. Detta g�ller �ven politiker och offentliganst�llda. Och det r�cker med att titta p� den svenska politiken under andra halvan av 1900-talet f�r att se hur politiker och byr�krater beter sig mer som economic man med tiden. Detta visar att m�nniskan �r socialt formbar och att det spelar stor roll vilka normer och institutioner som hon lever med. Det kan ocks� visa att ekonomer och politiker helt enkelt �r skolade med public choice teorin.
Jag blir bet�nksam n�r jag ser att Hayek och andra �sterrikare h�nvisar till Public Choice i sin kritik av offentlig ekonomi. Egentligen �r public choice of�renlig med den �sterrikiska skolan, eftersom den �r s� typiskt neoklassisk med sina matematiska j�mviktsmodeller. Jag kan bara anta att �sterrikarna inte har n�nting annat att h�nvisa till, eftersom ingen annan forskning har inriktat sig p� att ifr�gas�tta motiven hos politiker och offentliganst�llda.
Problemet med politiker och offentliganst�llda �r inte att dom �r rationella och �ger perfekt kunskap, utan att dom �r irrationella och okunniga. Det �r motsatsen till vad Public Choice p�st�r. Att dom skulle vara materialistiska egoister tror jag �r ett mindre problem. Politiker och offentliganst�llda �r dessutom ofta relativt maktl�sa j�mf�rt med vad man skulle tro. Deras institutionella milj� uppmuntrar inte kreativitet, men d�remot att skjuta ansvaret ifr�n sig.