| Det Platon �r mest k�nd f�r �r sin begreppsrealism. Oftast betyder "platonism" begreppsrealism idag. Jag brukar inte gilla prat om n�gon enehetsvetenskap, men om det finns n�gon enhetsvetenskap, s� m�ste det vara matematik. Matematik �r ett generellt studium av problem och deras l�sningar. Matematik �r allts� inte bundet till att handla om antal och kvantiteter. Geometri t.ex handlar snarare om form. Matematik �r den generella vetenskapen som s�dan. Antagandet att det finns generalitet, som �r en f�ruts�ttning f�r matematik, �r det grundl�ggande platonistiska antagandet. Matematiken, Vetenskapen, �r d�rf�r n�dv�ndigtvis platonsk. Platonismen, � sin sida, bevisas och ut�vas b�st genom matematiken. Alla platoniker �r generalister. Alla generalister �r platoniker. Logicismen ville grunda matematiken i logiken. Det gick inte. Jag tror att motsatsen snarare �r sann. Logiken �r skapad efter matematikens f�rebild. Olika logiker �r mellanting mellan matematik och vardagsspr�k. Logik �r f�rs�k att utvidga matematiken mot vardagsspr�ket. Boole har r�tt och Frege fel. Id�erna om analytisk kunskap och apriori kunskap har uppfunnits f�r att bekriva matematiken. Id�historiskt s� kom allts� matematiken f�re beskrivningen av matematiken. Begreppen analytisk och apriori �r sm� teorier om matematik, som kan vara r�tt eller fel. N�ra besl�ktat, vilket man inte alltid inser, �r poesin och dess metaforer. Metaforer handlar om delad form. Poesi �r approximativ matematik. Metaforiskt talat. N�r folk avvisar platonismen s� brukar de ha de m�rkligaste f�rest�llningar om den. Att allm�nbegrepp existerar "bortom stj�rnorna" som Platon/Sokrates s�ger i en dialog (utan att l�ta som om han menar det). I sj�lva verket �r allm�nbegreppen inte en sorts substanser eller saker ("substanser" och "saker" �r en sorts allm�nbegrepp) och existerar d�rf�r inte n�gon speciell stans. "Bl�" �r ett allm�nbegrepp. Var finns "bl�"? H�r och d�r. Allm�nbegrepp �r en sorts ord. Som motsvarar en sorts f�rest�llning. Som motsvarar vissa sakf�rh�llanden. D�r n�gra verkar mera n�dv�ndiga och andra mera tillf�lliga. Att vissa sakf�rh�llanden verkar mera n�dv�ndiga �r ungef�r vad platonism handlar om. Man kan inte egentligen skilja mellan verkligheten och begreppen om verkligheten. Man kan d�rf�r inte vara realist utan att vara begreppsrealist och vise versa. S�kert �r det m�nga som inte h�ller med mig om detta. Men det �r deras problem. |
||||
| Inneh�ll | ||||