H�r f�ljer, v�ldigt kort, en inledande beskrivning av n�gra centrala termer i ekonomin. Jag har t�nkt att utveckla detta vid n�got senare tillf�lle.
pengar och valutor pengar �r vad som helst som kan anv�ndas som bytesmedel. pengar bygger p� tillit. vissa saker �r mer utbytbara �n andra. valuta �r pengar som kan bytas mot andra sorters pengar med en byteskurs, och d�rmed spekuleras i. Trots att pengar �r till f�r att bytas mot n�got annat s� b�rjar en del str�va efter pengar i sej. En del b�rjar ocks� livn�ra sig p� att enbart hantera pengar.
En viktig po�ng �r att flera stora yrkeskategorier och intressegrupper uppkommer med penningekonomin.
r�nta betalar man n�r man l�nar pengar. Eftersom alla betalar r�nta till bankerna s� finns det en icke angiven del r�nta i alla priser. Ungef�r som en sorts moms f�r privata sektorn.
banker l�nar ut pengar mot r�nta. de g�r oftast stora vinster. I Sverige f�rlorar ca 90% av befolkningen mer pengar till bank- och finanssektorn �n vad de f�r tillbaka. Dock vinner hela samh�llsekonomin p� att det finns banker. De �r centrala i samh�llet. Det �r i praktiken om�jligt att inte utnyttja bankernas tj�nster.
riksbanker l�nar ut pengar till banker med en centralr�nta och best�mmer d�rmed priset p� pengar. Centralr�ntan h�js och s�nks f�r att p�verka politiken som f�rs. Framf�rallt f�r att motverka l�ne�kningar. l�ne�kningar s�gs driva inflationen.
Inflation orskas av �garnas �kade vinster och s�ljarnas �kade priser, vilka urs�ktas med inflationen sj�lvt. N�r l�nerna halkar efter prisstegringen s� g�r hela ekonomin s�mre.
b�rsteori till b�rsen g�r allt kapital som de rika inte kan anv�nda p� n�got annat vis. de rikaste har s� mycket pengar att de inte ens kan sl�sa bort det. d�r cirkulerar kapitalet i en spekulationskarusell som �r m�nga g�nger st�rre �n v�rdet av all realproduktion i hela v�rlden. Ibland bl�ses den upp ytterliggare och ibland kollapsar den. Spekulationen kommer n�stan aldrig f�retagen till del och �r ett st�ndigt l�ckage av kapital ut ur realekonomin.
konjunkturcykler �r naturliga sv�ngningar i ekonomiska aktiviteter. sj�lvsv�ngningar �r vanliga i m�nga system. h�g och l�gkonjunkturer �r ganska f�ruts�gbara och inget tecken p� att n�got �r fel. d�rf�r ska man f�rbereda sig f�r sv�ngningar och inte gripas av panik n�r det redan har h�nt. en stabiliseringspolitik ska lugna effekterna av konjunkturen. Det finns flera konjunkturcykler, b�de i realekonomin och i den virtuella postmoderna ekonomin. Konjukturens upp- och nerg�ngar brukar oftast f�rklaras med den f�rda ekonomiska politiken och anv�ndas f�r att motivera politiska �tg�rder mot den konjunktur som redan har intr�ffat.