| N�r man jobbar med utvecklingsst�rda m�rker man att f�rst�else av t.ex en text tycks ha att g�ra med en f�rm�ga att kunna �terge texten med egna ord; att kunna omformulera det man har l�rt sig. Att i l�gre grad ha f�rst�tt en text kan d� visa sig som att beh�va �terge texten ordagrant och bokstavstroget. Att f�rst� inneb�r allts� att kunna omformulera eller t.o.m. �vers�tta. Fr�ga en kille som har t.ex ett IQ p� kanske 70 vad klockan �r s� tittar han p� sitt armbandsur och s�ger "Klockan �r sju minuter i tv�". "Jass� �r klockan redan tv�" kan jag t.ex s�ga d�, varp� han blir f�rvirrad eller arg och s�ger "Nej, klockan �r sju minuter i tv�." Om vi antar att spr�klig f�rst�else inneb�r en f�rm�ga att kunna �vers�tta t.ex tekniskt spr�kbruk till vanlig svenska eller juridisk jargong till sk�n poesi, vad s�ger d� det om den filosofiska ambitionen att n� fram till en entydig sj�lvklar text? Vid X-k�pings Universitet genomf�rde n�gra antropologistuderande f�r n�gra �r sedan en studie av sj�lva universitetsv�rlden. De gick olika kursprogram vid olika institutioner vid universitetet f�r att bl.a studera de olika kulturer som r�dde vid de olika institutionerna. De l�tsades allts� vara vanliga studenter. De la m�rke till stora skillnade mellan olika institutioner. En skillnad var t.ex att n�r de l�ste kulturvetenskap och fr�gade en l�rare om vad som egentligen menades med en passage i en l�robok som han hade skrivit, s� f�rs�kte l�raren raskt och glatt att omformulera vad han hade skrivit s� att studenten skulle f�rst� vad som menades. N�r de d�remot gjorde samma sak vid filosofiska institutionen s� blev l�raren d�remot st�lld. Idealet vid filosofiska institutionen �r n�mligen att en text ska vara entydig och inte l�mna n�got utrymme f�r tolkningar eller missf�rst�nd. Att en elev tyckte att l�rarens text var oklar var en ganska allvarlig kritik mot texten. Om nu f�rst�else �r att kunna tolka en text, vad s�ger d� det om v�rldens alla bokstavstrogna inom olika religioner, ideologier och filosofier? Att vara slav under en text �r att inte beh�rska den. Kanske �r f�rst�else inte alltid ett s� sj�lvklart ideal. Inom psykiatrin s� finns det en f�rest�llning hos en del att psykotiska och schizofrena patienter �r obegripliga och aldrig g�r att "f�rst�". Att f�rs�ka f�rst� dem leder ingen vart. Inst�llningen �r allts� den motsatta till psykoanalysens, som bara f�rs�ker f�rst� sina analysander. Dock anser �ven psykoanalytiker att psykotiker inte g�r att behandla psykoanalytiskt (enbart). Tydligen �r det s� inom avancerad fysik och matematik att en del �ppet tar avst�nd fr�n "f�rst�else" av det egna �mnet. Om n�gon fr�gar om det t.ex g�r att f�rst� avancerad matematik eller fysik s� kan svaret bli att "Det finns ingenting att f�rst�. Det �r bara att l�ra sig formlerna utantill. Det �r allt." Att f�rst� en text �r att n� fram till dess "andemening" bortom dess bokstav. W.V.O. Quine f�rnekar i sin filosofi att meningsbegreppet �r filosofiskt anv�ndbart och har som argument att man aldrig kan veta med filosofisk s�kerhet att en text �r korrekt �versatt. Om man inte vet om en �vers�ttning har "n�got" gemensamt men ursprungstexten s� �r det meningsl�st att kalla detta "n�nting" f�r "mening". H�r �r jag kritisk till honom. Egentligen tycker jag inte att hans resonemang skiljer sig s� mycket fr�n n�gon som s�ger att en text �r meningsl�s efter att ha misslyckats med att f�rst� sig p� den. Kanske har jag missf�rst�tt honom. |