| Det �r en allm�nt h�llen sanning i dagens samh�lle att detta med estetik �r fullst�ndigt subjektivt och intersubjektivt p� alla s�tt och vis och att ingen objektiv estetik kan existera alls. Detta vill jag f�rs�ka argumentera emot. Jag anser att estetiken har b�de subjektiva (individuella), intersubjektiva (kulturella) och objektiva sidor. Till att b�rja med m�ste estetiken f�lja vissa fysiska, kemiska och biologiska omst�ndigheter. Den m�ste g� att uppfatta av oss och f�r inte ta livet av oss, t.ex. Ett verk f�r inte heller ta l�ngre tid �n t.ex en livstid att uppfatta. Dessutom, vilket kanske �r intressantast, s� brukar estetik universellt f�rs�ka att uttrycka matematiska principer. Detta g�ller fr�n sk�ror i en neolitisk tr�bit till de senaste postmoderna vansinnigheterna. Skillnaden mellan rap och wienervals �r f�rsumbar i ett st�rre kulturellt perspektiv. Om man t.ex j�mf�r med jojk. Einsturtsende Neubauten kan tyckas t�nja p� gr�nserna f�r vad som �r objektiv estetik egentligen, n�r de spelar musik p� metalls�gar, betongklossar och annat liknande. Men ganska m�nga vill inte heller r�kna s�nt som musik eller estetik. Kroumata l�mnar ocks� m�nga fr�gande �ven om jag sj�lv uppskattar dem b�ttre. Kan skrikande t�gbromsar klassas som estetik? I l�ngden f�r man h�rselskador av s�nt, liksom av h�ga konserter. Jag kan h�lla med om att de exakta gr�nserna f�r objektiv estetik kan vara sv�ra att fastst�lla men det �r inget argument f�r att objektiv estetik inte skulle existera. Ut�ver att objektiv estetik antagligen oftast uttrycker matematiska samband s� har objektiv estetik ocks� med ointresserat betraktande att g�ra. Vare sej det �r ett f�rem�l, en h�ndelse eller en aktivitet man upplever s� st�r man sj�lv brevid utan intresse. Estetik och sk�nhet handlar inte om att g�ra utan om att vara. Det �r sk�nt att se kunnigt folk g�ra det dom kan. Det �r fult att se kl�pare g�ra bort sig. Objektiv estetik �r ocks� oetisk. En romersk kejsare hade rykte om sig att l�ta d�da slavar och annat l�st folk bara f�r att han gillade den r�da blodf�rgen mot det gr�na gr�set. Hakkorset upplever de flesta v�sterl�nningar som n�got fult men det beror enbart p� hakkorsets politiska och kulturella historia d�r den nu symboliserar den mest vederv�rdiga ideologi som v�sterlandet har skapat. Men i sej sj�lv s� �r hakkorset en vacker matematisk figur. Objektivt sett. De sociala intresserna kr�ver inte s�llan det fula. F�r att markera att man inte beh�ver jobba s� �r det ofta opraktiska saker som visar h�gre social status. "Det praktiska �r ofta fult" som det stod i ett modereportage. Den kulturella uppfattningen om sk�nhet g�r allts� ofta p� tv�rs mot den objektiva sk�nheten. Det praktiska �r objektivt vackert. Det �r inte f�r intet som man talar om "funktioner" inom matematiken. Mode handlar oftast om att bejaka och h�lla fast vid den ena eller andra fulheten. Folk som �r nya i en kultur, barn och invandrare, har ofta en enkel och naiv uppfattning om vad som �r estetiskt i den kulturen. Vuxen-estetik handlar ofta om att distansera sig till den grundl�ggande estetiken i den egna kulturen. Sober stil ist�llet f�r glitter och glamour. Att kombinera snyggt och fult f�r h�gre niv�er av estetik. |