New Ager�relsen �r syskon med ITsamh�llet. ITsamh�llet hade sin barnkrubba i Research Triangle vid San Fransisco och Silicon Valley. New Ager�relsen hade sin barnkrubba i Kalifonien. Speciellt Los Angeles och Esaleninstitutet. (Andra platser som Findhorn var �ven viktiga.) B�gge tog sin plats i det allm�nna medvetandet p� 1970-talet.
Dock �r New Ager�relsen snarast teknikfientlig eller �tminstone v�ldigt distanserad. P�s�vis st�r den n�ra en del av den gr�na r�relsen. Ungef�r samtidigt som dessa s� f�dde USA ocks� senaste v�gen av feminism.
Det som i media har uppm�rksammats mest med New Age �r intresset f�r ufos, kristaller, delfiner, reinkarnation och holistisk h�lsa. Jag vill h�vda att inget av dessa mediaattribut �r essentiellt f�r New Ager�relsen.
Tv� av New Ageandlighetens allra viktigaste karakteristika �r:
1. Dess starka individualistiska karakt�r. Detta g�r igen b�de i r�relsens avsaknad av organisationer och ledare och i dess ideinneh�ll som betonar individens direkta relation till det heliga. New Ageandlighet �r den individuella m�nniskans direkta relation till den transcendentala dimensionen i tillvaron; ungef�r som mystiken. Som transcendental humanism �r New Age naturligt besl�ktad med Human Potential Movement och Abraham Maslows humanistiska och �ven hans transpersonella psykologi.
2. Dess starka synkretistiska karakt�r. Detta m�rks b�de i r�relsens historia och i dess ideinneh�ll. B�rjar man r�kna upp r�relsens f�reg�ngare och r�tter s� f�r man begr�nsa sig eftersom snart sagt all religiositet i v�rlden skulle kunna n�mnas. Detta historiska faktum speglas ocks� i r�relsens ide om religionernas enhet och den bakomliggande enheten av allt som existerar.
Detta �r ocks� New Ager�relsens civilisationskritik: att det moderna samh�llet skiljer p� tanke och k�nsla, p� teori och praktik, p� religion och vetenskap osv. De vill helst av allt �terf�rena allt i en enhet. Det �r ett gammalt tema. Under medeltiden stod den kristna kyrkan f�r b�de konst, religion och vetenskap (filosofi) och �ven d� diskuterade man uppenbarelsens (Bibelns) relation till vetenskapen (filosofin).
Under 18 och 1900talet skrev en av sociologins grundare, Max Weber, att det moderna samh�llet riskerade att g� under i f�rl�ngningen pga �verdriven rationalitet som "avf�rtrollade" v�rlden och gjorde det moderna livet meningsl�st. det har sagts att en viktig skillnad mellan medeltiden och moderniteten �r att moderniteten har skiljt mellan omr�den som under medeltiden var organiskt f�renade, som t.ex vetenskap, politik, etik, estetik och religion. De romantiska filosofernas kritik av Kant inneh�ll ocks� kritik av hans skarpa uppdelning mellan olika filosofiska omr�den.
Det �r idag ganska ok�nt att det fanns en romantisk vetenskap d�r t.ex G�the var framtr�dande. Andra namn var br�derna Grimm, br�derna Schlegel, Lorenz Oken, Hans Christian �rsted (uppt�ckaren av elektromagnetismen) och Humphrey Davy (l�rare och inspirationsk�lla till Faraday).
New Ager�relsen vill ocks� vara vetenskaplig men har hittills inte lyckats lika bra som romantiken, vad det verkar. Dock �r folk som fysikprofessorn David Bohm, Fritiof Capra och psykologiprofessorn Stanislav Grof en slags vetenskapliga New Ageare.
New Age tycks, liksom hippier�relsen vara fixerad vid vibrationer. Idehistoriskt kan man sp�ra detta �nda tillbaks till shamanernas trolltrummor som de anv�nder f�r att s�tta sig i trans. I klassisk hinduistisk filosofi har detta utvecklats till en teori om att v�rlden egentligen best�r av ljud: mantran, rytmer och vibrationer.
Inom New Age finns det en koppling mellan vibrationer och kristaller. Under tidigt 1900tal var kristalls�ndare/mottagare nya och popul�ra. P� n�got s�tt verkar dessa vara paradigmatiska f�r New Agefysiken. Kristallerna i s�ndarna omvandlar en typ av vibrationer, radiostr�lning, till en annan typ av vibrationer, ljud. De f�rbinder ljud och ljus, som �r viktiga symboler inom New Age, inte minst f�r att de best�r av vibrationer. New Ageare mediterar med sina kristaller f�r att "h�ja sin vibrationsfrekvens". Radios�ndarna mottar ocks� budskap ur tomma etern, ungef�r som ett medium (channeling).
Inom fysiken �r vibrationerna kommna ur eterteorierna (eller allra f�rst fr�n "sf�rernas musik" hos pythagoreerna). Det atomistiska fysikaliska teorierna fr�n 1600talet till 1800talet h�lls samman av eterteorier som fick bist� med det kontinuerliga mediumet som annars hade saknats i atomismen. ljus definierades d�r ibland som v�gor i etern. Einstein beh�ll v�gorna men tog bort etern. Efter etern s� �r den nya sammanh�llande fysikaliska principen f�ltteorin. Olika f�lt g�r nu det inom fysiken som etern gjorde innan. Under 1900talet kunde man skymta en vag mots�ttning mellan en partikelfysisk och en f�ltfysisk inriktning hos kvantfysiken. Komplementaritetsprincipen accepterade b�gge perspektiven utan att egentligen integrera dem. Schr�dinger kan med sin v�gmekanik betraktas som en sen �ttling till den romantiska vetenskapen.