| Fr�gan om kunskapen g�r tillbaka till tidernas gryning, eller �tminstone till de gamla grekiska filosoferna. Fr�gan om vetenskapen �r inte lika gammal men ungef�r lika gammal som vetenskapen. Hur gammal �r d� vetenskapen? Dagens vetenskapsm�n brukar vilja se sina r�tter i 1600-talet. Redan Aristoteles f�respr�kade empiri men hade ingen klar uppfattning om kontrollerade experiment. Aristoteles metodologi och fysik-teori var f�rh�rskande i Europa vid medeltidens slut men ifr�gas�tts alltmer under ren�ssansen. Hans fysik och metodik ers�tts f�rst av Isaac Newton. Newton skriver i Principia (1687) att "hypoteses non fingo" vilket �r latin och betyder "jag uppdiktar inga hypoteser". Newton ville mena att hans metod vad empirisk och induktiv och han kritiserade bl.a Descartes f�r att f�respr�ka anv�ndandet av f�rutfattade f�rnuftsprinciper som inte skulle r�tta sig efter iaktagelser och experiment. Newton sj�lv grundar dock sina antaganden om absolut tid och rum p� s�dana spekulationer. Alla aktiviteter beh�ver en teori f�r att legitimera sitt existensber�ttigande och den vetenskapliga tradition som Newton grundade beh�vde en vetenskapsteori. Under 1700-talet enar sig Newtons efterf�ljare om att den hypotetisk-deduktiva metoden antagligen �r den b�sta. S�v�l brittiska empirister som Kant och kantianerna f�rs�ker att legitimera Newton. Under 1800-talet �r positivismen en vida spridd �sk�dning. Det �r bara erfarenhetsvetenskaperna som kan producera kunskap och filosofin kan bara samordna och generalisera vetenskapens resultat. Det finns en lagbunden utveckling i historien mot ett humant samh�lle. Det �r vetenskapen som ska fr�lsa v�rlden. Under 1800-talet g�r ox� humanvetenskaperna f�rs�k att legitimera sig som vetenskaper. Runt sekelskiftet 1900 br�t den newtonianska fysiken slutgiltigt samman. Den ersattes av relativitetsteorierna och kvantfysiken. �ven inom matematiken och logiken hade stora nyheter kommit. En del filosofer k�nde ett behov av att f�rtydliga vad vetenskap var och gjorde och hur den gjorde det. Mellan slutet av 1920-talet och b�rjan av 1950-talet fanns en filosofisk r�relse som hette logisk positivism. Den mest betydande representanten var Rudolf Carnap. Det finns bara en sorts vetenskap och alla vetenskaper kan sammanfattas i en enhetsvetenskap. Filosofiska p�st�enden �r inga p�st�enden alls utan meningsl�sa ordsammanst�llningar, f�r att t.ex v�cka k�nslor. Meningsfulla ordsammanst�llningar finns det tv� grupper av: analytiska satser � ena sidan och bassatser � den andra sidan, med logiska sanningsfunktioner av bassatser. Det �r m�jligt att med hj�lp av sinneserfarenheten avg�ra sanningsv�rdet hos varje sats som s�ger n�got om v�rlden. Detta kallas verifierbarhetsprincipen. Den logiska positivismen kan dock inte legitimera sig sj�lv med hj�lp av denna princip. Deras p�st�enden �r inte meningsfulla ordsammanst�llningar enligt dem sj�lva. Den logiska positivismen uppl�ste sej sj�lv, b�de som teori och som r�relse. Den �r idag �vergiven. Karl Popper kritiserade de logiska positivisternas verifierbarhetsprincip och f�reslog ist�llet en falsifierbarhetsprincip (1935). Vetenskapliga teorier inneb�r f�ruts�gelser av m�jliga observationer. Om observationerna uteblir s� �r teorierna falsifierade, d�remot �r de inte verifierade om f�ruts�gelserna st�mmer. En teori m�ste vara falsifierbar f�r att vara vetenskaplig. Det som inte kan motbevisas �r inte vetenskap och Popper tar Marx och Freud som exempel. En teori kan dock bef�stas (corroboration) av att motst� flera falsifieringsf�rs�k och kan d� accepteras som tills vidare g�llande sanning. De epokg�rande framstegen inom vetenskapen sker n�r s�rdeles v�lbef�sta teorier falsifieras, som n�r Newton falsifierades till f�rm�n f�r Einstein. Popper kritiserade ox� de logiska positivisternas induktivism och f�respr�kade ist�llet den hypotetisk-deduktiva metoden, som han �ven f�rb�ttrade. Popper f�rkastar s�v�l rationalism som empirism och f�rnekar att kunskapen kan ha en s�n s�ker grundval. Han f�rkastade �ven s�v�l en instrumentalistisk som en essentialistisk tolkning av den vetenskapliga kunskapen. Ist�llet menade han att �sikter kan ha en objektiv existens. Popper menade att samma metod gick att till�mpa �ven inom filosofi och politik.I sin helhet kan Poppers filosofi kallas kritisk rationalism. Forts�ttning f�ljer. H�rn�st: proggessivt problemskifte context of discovery/context of verification Samt: Thomas Kuhn - Paradigmteorin (1961) Imre Lakatos - Sofistikerad falsifikationism (1963) Paul Feyerabend - metodologisk anarkism (1975) Str�ngteorin (1984) / M-teorin (1995) Science wars (1990-talet) |