| Det �r inte utan tvetydiga k�nslor som en gammal sociologistudent som jag tar del av memetikens popularitet. � ena sidan s� inneb�r memetiken inte egentligen n�got nytt alls. Vilket g�r att memetikens inneh�ll inte �r speciellt kontroversiellt, eller ens informativt, utan mest gammal sk�pmat, f�r �tminstone de flesta sociologer. Tydligast �r detta hos de sociologiska disciplinerna symbolisk interaktionism och funktionalism. � andra sidan s� �r det ju bra att n�got av sociologin faktiskt sprids till naturvetare och andra grupper i samh�llet som hittills inte har varit s� p�l�sta p� just det �mnet. Man kan naturligtvis bli b�de road och f�rn�rmad n�r memetiker p�st�r sig uppt�cka och uppfinna helt ny kunskap, men s�dana inskr�nkta sj�lvgodheter f�r �nd� betraktas som sekund�ra i sammanhanget. P� det hela taget f�r vi sociologiskt kunniga sv�lja stoltheten och se det som en god sak att sociologin vinner mark, om �n p� ett bakv�nt s�tt. Man kan undra varf�r naturvetare vill uppfinna kulturvetenskaperna p� nytt. Snarast b�r det v�l r�ra sig om n�gon form av okunnighet, att de inte f�rst�r att det som memetiken kommer fram till �r det som sociologerna har sagt hela tiden. N�got annat svar har jag inte. I b�sta fall kanske memetiken kan bidra till att utveckla sociologin till en h�rdare vetenskap. Jag tror tyv�rr inte det, men man kan ju hoppas. H�rdare vetenskaper utm�rks bl.a av att vara mer formaliserade. Det underf�rst�dda idealet h�r �r matematiken. �r det n�got som memetiken har att tillf�ra sociologin s� �r det en djupare f�rst�else av matematiken som "naturvetenskapens gener". Hittills s� har sociologin varit r�tt ointresserad av matematiken. N�gra lama f�rs�k att betrakta matematiken som en social konstruktion har gjorts. Detta motsvarar n�rmast formalismen inom metamatematiken. Memetiken kan kanske hj�lpa de matematiskt obeg�vade sociologerna att se matematiken som en "st�rningsfri kommunikation" fri fr�n det sociala maktspelet. |