Den kaotiska revolutionen b�rjade inom meteorologin. Naturligtvis h�nde det saker redan innan Lorentz offentliggjorde sin attracktor 1963, men det var f�rst efter den som saker verkligen b�rjade h�nda. Kaos var ett forskningsf�lt mellan fysik och matematik som hade inverkan p� i stort sett alla vetenskapliga discipliner. Av de fyra stora revolutionerna inom 1900-talets fysik: kvantfysiken, relativitetsteorin, kaotiken och den supersymmetriska str�ngteorin, s� anser jag den kaotiska revolutionen vara den mest djupg�ende och nyskapande: den innefattar mest av matematiskt nyt�nkande.
Sedan mytologins begynnelse s� har v�rldens uppkomst och fortlevnad setts som en strid mellan kosmos och kaos. �ven om en mildare syn p� mots�ttningen funnits flera g�nger f�rut i historien s� �r det f�rst 1900-talet som har kommit fram till att kaos och kosmos egentligen �r samma sak. Kaos �r o�ndlig ordning. Kosmos �r ett begr�nsat kaos.
Den m�ngd information som ett system inneh�ller kan s�gas motsvara den m�ngd information som beh�vs f�r att beskriva det (utf�rligt). En sifferf�ljd kan vara o�ndlig och �nd� g� att beskriva r�tt snabbt (b�rja med ett och l�gg till ett i taget: 1, 2, 3, ...) men en kaotisk sifferf�ljd g�r inte att beskriva kortare �n att r�kna upp sj�lva f�ljden (3,141592653589793238 ... osv).
Ironiskt nog s� antyder kaotiken att kaos i klassisk mening inte existerar. Kaos �r bara ett annat namn p� ohanterligt komplicerad ordning. N�r kaosforskarna studerade kaos i naturen eller matematiken s� hittade de en eller annan dold komplicerad ordning. Att ordning uppst�r ur oordning inneb�r d� bara en lokal f�renkling av den underliggande komplexiteten.
Jag utg�r h�r fr�mst fr�n James Gleicks popul�rvetenskapliga bok "Kaos. Vetenskap p� nya v�gar." fr�n 1987 (Bonniers 1988).
"Det �r paradigmskiftenas paradigmskifte" (s.64)
"D�r kaos tar vid upph�r den klassiska vetenskapen." (s.15)
"... det �r en vetenskap om olika systems totalitet ..." (s.17)
"De [kaosteoretikerna] upplever sig leta efter helheten" (s.17)
"... kaosexperter antog att det kr�vdes ett nytt, globalt syns�tt: det tycks ju som om delarna i "ett flimmerhj�rta fungerar och �nd� g�r helheten �verstyr." (s.293)
"Kaos �r h�lsa" (s.11)
"M�nster f�dda ur forml�shet: det �r biologins grundl�ggande sk�nhet och dess urspungliga mysterium. Livet h�mtar ordning ur ett hav av oordning." (s.309)
"Evolution �r kaos med �terkoppling" (s.324)
"Ocks� n�got s� enkelt som en droppande kran kan ge upphov till ett m�nster som �r kreativt i evighet." (s.272)
"Viktigast av allt �r att komplexitetens lagar g�ller universellt, utan att ta n�gon s�rskild h�nsyn till de byggstenar som ing�r i systemet." (s.314)
N�gra gamla antaganden som kaosforskningen motbevisar:
enkla system beter sig enkelt, komplicerade beteenden f�uts�tter komplicerade orsaker och olika system beter sig olika (s.313)
Allts�: enkla orsaker kan f� komplicerade effekter och komplicerade orsaker kan f� enkla effekter, och n�r komplexitet uppst�r ur enkelhet s� tillkommer egenskaper typiska f�r komplexiteten som inte finns hos de enklare delarna enbart.
Helheten �r inte mer �n summan av delarna; helheten �r n�got annat �n summan av delarna.
N�rhelst n�got nytt uppst�r s� tycks kaos vara med i processen. En ordning �verg�r via kaos till en annan ordning. Kaos har traditionellt setts som ett uttryck f�r destruktivitet men inneb�r �ven konstruktivitet.
Kaos finns �verallt. Det g�ller att vilja se det. R�kna alltid med det ov�ntade.
Inom samh�llsvetenskapen betyder detta att absolut planering och kontroll �r om�jligt. Framtiden �r alltid ok�nd. Absolut kontroll och planering �r en om�jlighet eftersom bus-fr�n kan vara f�r sm� att uppt�ckas, men �andrasidan s� kan man r�kna med att nya m�jligheter och chanser kommer att uppst� under spelets g�ng liksom ov�ntade problem och risker.
Detta �r ett argument mot planekonomi och slutna samh�llen och f�r marknadsekonomi och �ppna samh�llen, ett argument som inte alls har med m�nskliga r�ttigheter att g�ra, utan �r grundat i matematik.
Holism H�lsa Kreativitet Kaos