Redan under �ldre sten�ldern f�rekom spridda f�rs�k till odling �ver v�rlden. N�r s� senaste istiden tog slut f�r ca 10.000 �r sedan s� uppstod jordbruket spontant p� minst sex olika st�llen i v�rlden och har sedan dess verkat konstant. Detta kallas f�r den agrikulturella revolutionen och hade verkligen revolution�ra effekter, �tminstone p� lite l�ngre sikt. M�nniskan blev mer bofast �n f�rrut vilket n�gra �rtusenden senare ledde fram till uppkomsten av st�der, h�gkulturer, skrivkonsten och den officiella v�rldshistorien (som b�rjar med skrivkonsten).
Utvecklingen av jordbruket och spridningen av nya tekniker har varit ryckig. Nydaningar har f�ljts av stagnation eller regression. Redan under Romarriket anv�nde man sig av j�rnplogar och treskifte men dessa f�ll ur anv�ndning under den m�rka medeltiden.
Under 1000-talet b�rjade det anv�ndas igen vilket ledde till h�gmedeltiden, med ekonomiskt v�lst�nd och befolknings�kning. Efter Digerd�den dr�jde det till 1600-talet innan Europa hade kommit upp i samma befolkningssiffror igen.
Under 1700-talet f�rnyades jordbruket p� nytt. Detta gjorde att �n f�rre m�nniskor kunde f�rs�rja �n fler m�nniskor. Detta ledde till att befolkningen och efterfr�gan �kade men s� �ven arbetsl�sheten. Agrarsamh�llet blev mindre agrart. Missv�xt blev ett mindre hot och kampen f�r �verlevnad inte lika naturgiven som f�rut. Detta var en n�dv�ndig f�ruts�ttning f�r den industriella revolutionen i England mellan 1760 och 1840.
Det moderna v�sterlandet blev v�rldshistoriens f�rsta postagrara samh�lle.
Detta kallas f�r den agrara revolutionen, till skillnad fr�n den agrikulturella revolutionen. Den agrara revolutionen ligger bakom v�rldsbefolkningens expolsionsartade �kning de senaste tv� seklerna.
Malthus som h�vdade att befolkningen skulle v�xa fortare �n livsmedelsproduktionen har hittills haft fel. Den sv�lt som finns idag beror p� politiska och ekonomiska orsaker och inte p� egentlig brist. Efter 1920-talet har ist�llet �verproduktion varit en konstant fara. Idag s� �r det enligt WHO lika m�nga som lider av �vervikt globalt sett, som av undern�ring.
Under 1900-talet har mekaniseringen av jordbruket ytterliggare drastiskt minskat behovet av arbetskraft inom jordbruket. Jordbrukstekniken forts�tter att utvecklas. Den frist�llda arbetskraften inom det postagrara samh�llet har uttnyttjats inom industrin, men i Sverige har de industrianst�llda minskat sedan 1960-talet. Vi befinner oss nu i ett postindustriellt Sverige.