Mill �r gammal nu. D�d f�r 130 �r sedan och samtida med Marx. �nd� s� �r arvet efter honom levande �nnu idag. Av liberalismens m�nga grundare s� �r han kanske den mest inflytelserike. Innan honom s� var liberalismen mest sk. "Manchesterliberalism", dvs vad som idag kallas "nyliberalism", som huvudsakligen handlade om att avreglera det ekonomiska livet. Politik var bara intressant f�r att minska politikens makt s� mycket som m�jligt.
Redan tidigt under 1800-talet stod det klart att oh�mmad ekonomisk frihet f�r olyckliga sociala konsekvenser. P� dessa grunder kritiserade konservativa och socialister den moderna samh�llet som om�nskligt. I detta samh�llsklimat b�rjade liberaler bekymra sig �ver de tydliga sociala problem som av n�gon anledning hade uppkommit. Mill gav en ny vikt �t liberalismens sociala dimension som dittills hade levt ett liv i skymundan.
Under andra halvan av 1800talet var detta den nya liberalismen. �nda fram till 1970talet var de flesta liberaler socialliberaler. Det �r f�rst efter det som nyliberalerna har b�rjat att vinna mark. Mill var kanske inte den f�rste liberalen med ett socialt samvete men han �r den mest inflytelserike.
Som liberal argumenterade han ocks� starkt f�r olika m�nskliga friheter som yttrandefrihet och r�tten att v�lja sin egen livsstil och moral, inom vissa praktiska gr�nser. Som intelligent filosof utvecklade han liberalismens filosofiska sida. Han var moralisk uttillitarist och kunskapsteoretisk skeptiker, �tminstone i teorin.
Mill vidareutvecklade uttillitarismen. Han skiljde mellan h�gre och l�gre lust och grundade regeluttillitarismen, som enligt honom �r en mer logiskt konsekvent uttillitarism �r den regell�sa uttillitarismen hos t.ex Bentham.
Mill betraktade id�er som drivkraften bakom all samh�llsutveckling. Det �r inte minst viktigt att id�er f�r cirkulera och konkurrera fritt genom �sikts-, yttrande- och tryckfrihet. Han f�respr�kade representativ demokrati med f�rordningar mot likriktning och minoritetsf�rtryck. Man f�r bara inkr�kta p� en individs frihet f�r att skydda andra, inte individen sj�lv. Maximal frihet f�r individerna gynnar �ven kollektivet. Han var feminist och lyckades n�stan f� igenom kvinnlig r�str�tt under sin mandatperiod i underhuset.
Intelligensforskare antar att Mill var mycket intelligent. Bl.a att han beh�rskade latin och grekiska som fem�ring g�r att han misst�nks ha haft ett IQ �ver "genigr�nsen".