| Mannen, myten, messias N�r man l�ser historierna om Jesus tycker jag att man kan urskilja s�dant som verkar h�ra till en verklig historisk person, juden Jeshou, och s�dant som snarare verkar h�ra till en symbolisk gestalt, Kristus Messias. Jag f�rs�ker nedan titta lite p� vad som �r vad. Alla religionsfenomenologiska �verrensst�mmelser pekar bort fr�n en historiskt partikul�r verklighet och mot en gemensam symbolv�rld. Det unika i historien signalerar dock ett konkret historiskt underlag. Jeshou f�ddes antagligen fyra �r f�re Kristus, men det kan �ven vara t.ex tre eller sex f.kr. Om hans far verkligen inte var Josef s� kan det ha varit en romersk soldat som Maria kan ha haft en aff�r med. S�v�l hans f�dsel som hans uppv�xt var antagligen ganska normala. Han talade antagligen arameiska och uppfostrades antagligen till snickare som Josef, och givetvis till en god jude. Hans religi�sa g�rning varade antagligen ca ett �r och han blev ungef�r 30 - 33 �r gammal. Att Jeshou var en historisk gestalt styrks av att han n�mns av en judisk och en romersk samtida k�lla, som riktig m�nniska. Men �ven det �ldsta kristna materialet verkar visa en faktisk person och faktiska h�ndelser. Det �ldsta evangeliet, Markus, har minst under av de fyra och hade ursprungligen ingen �teruppst�ndelse. Inte heller finns f�delsen med. Det apokryfiska Tomasevangeliet har inga under alls, och ingen historia heller utan �r bara samlade visdomsord och ett f�tal rundiment�ra situationer. Det var inte helt ovanligt med judar som p�stod sig vara messias. Jeshou kan ha haft kontakt med ess�erna som var ett judiskt religi�st samfund ute i �knen. Flera av Kristus l�ror och tal har motsvarigheter hos ess�erna. Exempelvis att man inte ska sv�ra l�ften eller sv�ra att man talar sanning, f�r alla l�ften skall h�llas och man ska alltid tala sanning. Kristus startar sin mission efter att ha blivit d�pt av Johannes d�paren och spenderat f�rtio dagar i �knen. Det verkar vara h�r han best�mmer sig f�r att sluta vara snickare och bli en andlig ledare. Det �r inte om�jligt att han hade sex med t.ex Maria Magdalena eller att han fick avkomma. Det �r t.o.m. m�jligt att han hade en homosexuell relation till Johannes evangelisten. Homosexualitet var inte s� h�gt h�llet inom judendomen. D�r var �ktenskap och barn det normala. Men det var normalare inom romersk och grekisk tradition. Att det var just denne messias budskap som fick luft under vingarna beror till stor del p� l�rjungarna och deras arbete. Inte minst Johannes Evangelisten och Paulus har skapat en stor del av den kristna religi�sa tolkningen. Deras inflytande �r lika viktigt som juden Jeshous. Tomas, Petrus och Johannes verkar st� f�r tre olika tolkningar av Kristus budskap, och Paulus f�r en fj�rde. Evangelierna �r starkt tendenti�sa �tergivningar av vad som h�nde. Det ursprungliga evangeliet verkas vara Markus medan det mest h�rledda verkar vara Johannes. Det finns en hel del likheter mellan de kristna historierna och andra religioner. Kanske �r det fr�ga om influenser, kanske tyder det p� en gemensam symbolv�rld. Genesis - �r i h�g grad snodd fr�n babylonierna och sumererna. Judendomen influerades kraftigt av de babylonska religionerna under den babylonska f�ngenskapen. Jungfruf�dsel, g� p� vattnet, �teruppst�ndelsen - f�rekommer i flera religioner. Buddha gick t.ex p� vattnet. �ven Krishna fick som "sp�dbarn" bes�k i ett stall av tre herdar. Krishna, den bl� guden, hade �ven en vit bror som skulle eftertr�da honom i framtiden. Historien om de tre astrologerna/kungarna �r typisk f�r en d�tida judisk ber�ttartradition. Den vanliga bilden av Maria och barnet - en klar upprepning av Isis med Horusbarnet som fanns i samma omr�den av v�rlden �rstusenden f�re. Jesus var ju antagligen ess� och det var troligen d�rifr�n han fick sina religi�sa id�er. Hos ess�erna var messias fr�n b�rjan ett par och det kanske finns n�gon koppling till de heliga tvillingarna. Tvillingar betraktas ofta som heliga. Ibland som f�rbannade. Hos inkas verkas de heliga tvillingarna ha varit centrala. Ess�erna har kallats judiska pythagoreer i antika k�llor men sambandet �r outforskat. Det finns likheter mellan Jesus och Pythagoras. B�gge p�st�r sig t.ex minnas tidigare liv. Nattvardens br�d och vin - en klar allegori av Jesus som sk�rdegud "min kropp och mitt blod" dyrkad under v�rfesten Dionysos �r fr�n b�rjan en sk�rdegud som senare under antiken dock kom att associeras med vin och rus Dionysos �r f�dd av en d�dlig kvinna men blir trots det en gud som t.o.m. �r f�rutsp�dd att eftertr�da Zeus som gudarnas h�rskare. Efter den romerska religionen blev kristendomen statsreligion i romarriket. Dionysos gudablivande sker via hans mord och styckande. N�r han �teruppst�r �r han en gud. Jungianer ser �enasidan Jesus och �andrasidan Dionysos som exempel p� puer aeternitas. I H S �r en bokstavskombination som syftar b�de p� Dionysos f�rst och p� Kristus sedan. Jesus p� korset - Oden offrade sej sj�lv till sej sj�lv genom att h�nga upp sej i ett heligt tr�d i nio dagar Den nordiske guden Balder beskrivs som den "vitaste" av gudarna (j�mf�r Vitekrist) och �r en god och lidande gud som framtiden h�nger p�. Trots att han �r od�dligt lyckas ondskan komma p� ett s�tt att d�da honom och han skall f�rst �terv�nda fr�n d�dsriket efter Ragnar�k. Tidsangivelserna om korsf�stelsen �r mots�gelsefulla i Bibeln. Att Jesus skulle ha varit d�d i tre dagar st�mmer inte �verrens med n�r han skulle ha korsf�sts och n�r han skulle ha �teruppst�tt. D�remot �r det symboliskt att vara d�d i just tre dagar. Flera gudar har d�tt och �teruppst�tt. Det finns en speciell koppling till v�xtlighets- och sk�rdegudar som ofta f�rsvinner ner i underjorden under vintern f�r att sedan �teruppst� under v�ren. Osiris, tillsamman med Isis far till Horus, �r en annan gud som styckas, f�rsvinner ner i d�dsriket och som sedan �teruppst�r. |
 |