| I alla tider har alltid information varit viktigt. Idag lever vi i ett informationssamh�lle, vilket dels betyder att information tenderar att vara allt som �r viktigt. Dels att vi lever i ett �verfl�d av information. Den allra mesta informationen �r meningsl�s och oviktig f�r dej. Det �r viktigt att kunna s�lla och skydda sig mot on�dig information. Mycket av informationen �r dessutom tolkningar, och alternativa tolkningar kan alltid g�ras. Tolkningar inneb�r att n�gon f�rs�ker s�lja dej ett syns�tt och det ska du vara mycket f�rsiktig med. Under tidigare samh�llen, t.ex under medeltiden, s� var informationen s�llsynt och ofta centralt reglerad. Dels betyder informationssamh�llet att den information du verkligen beh�ver och skulle vilja ha undanh�lles f�r dej. Du m�ste sj�lv aktivt f�rs�ka att leta reda p� den; ta reda p� vad du vill veta och ta reda p� det sj�lv. Sammanst�ll sedan din egen tolkning. Tyv�rr kan man inte veta vilken information som undanh�lles f�r en s� man kommer alltid att uppt�cka att det fanns saker som hade varit bra att veta men som ingen sa. Varf�r g�r dom p� detta viset? Delvis s� �r det en maktkamp: kunskap �r makt. Genom att kontrollera vilken information du f�r och inte f�r s� kan man kontrollera ditt beteende. Men det �r inte bara ett psykologiskt kontrollbehov, utan folk vet inte och bryr sig inte om vilken information som du skulle vilja ha. De f�rs�ker bara s�lja dej den information som de vill att du ska ha. Det handlar om utnyttjande. T.o.m. fr�n myndigheter. Hur s�llar och v�ljer man information? Med hj�lp av �vergripande principer. I ett informations�verfl�dssamh�lle s� �r det filosofi som beh�vs. Ett top-down perspektiv. Filosofi �r att se enheten i m�ngfalden och enkelheten bakom komplexiteten. Parallellt g�ller att ju fler nyheter och os�kerhet som vetenskapen skapar desto st�rre psykologiskt behov av eviga sanningar. Vetenskapens st�ndiga produktion av sv�rsm�lta nyheter �r delvis en effekt av informationssamh�llet som st�ndigt kr�ver nyheter. (Annars inga anslag. t.ex) |