| Humanismen skapades under ren�ssansen ur det platonska arvet. Platons tanke att de visaste ska styra samh�llet har aldrig praktiserats men har v�ckt debatt i �ver tv�tusen �r. P� senare tid har Platon kallats diktaturanh�ngare, vilket i b�sta fall �r en �verf�renkling. Humanism �r ett bildningsideal. Liberalismen �r humanismen som politiskt system och liberalismen fungerar inte utan en v�l fungerande allm�n skola som g�r befolkningen allm�nbildad och demokratiskt skolad. Liberalism handlar om att g�ra m�nniskor till mogna, ansvarsk�nnande medborgare. Inte att ge m�nniskor tillbaka en frihet de s�gs vara f�dda med. �ven diktaturer har marknadsekonomi. Det finns en historisk kontinuitet mellan den mjuka eller socialliberalismen och den humanistiska traditionen. Det socialakontraktst�nkandet hos Hobbes och Locke bryter av mot detta. H�r kommer tanken att samh�llet byggs upp av individer snarare �n att samh�llet bygger upp individerna. Det har alltid varit n�got skumt med det socialakontraktst�nkandet, som varken �r f�renligt med kristendomen eller den nya vetenskapligheten i det samtida 1600-talet. N�r CW Mills och Bourdieu betonar skolans centrala funktion i uppr�tth�llandet av det demokratiska samh�llet s� kan de falla tillbaka p� en m�nghundra�rig humanistisk/liberal tradition. Samtidigt �terlanserar Locke tanken p� m�nniskan som en tabula rasa, ett tomt blad som g�r att forma hur som helst, och som senare har lett till tokigheter b�de inom socialismen och nyliberalismen. Man kan undra om tabula rasan �r det tomma ark som samh�llskontraktet ska skrivas p�. Alla f�r�ndringar av samh�llet b�r ske i maklig takt. Det ger inte bara n�dv�ndig tid att utv�rdera f�r�ndringarna utan m�nniskor blir ocks� mindre stressade och r�dda av l�ngsamma f�r�ndringar. Samh�llet �r inte en rationell konstruktion av en samling m�nniskor. Det finns inget samh�llskontrakt och samh�llet kan inte heller f�r�ndras hur som helst av rationella gemensamma beslut. Demokrati m�ste i f�rsta hand vara en mentalitet hos befolkningen. Inte en viss given valprocedur. Som socialliberal �r jag givetvis ocks� humanist. Liberalismen �r ju bara humanismen till�mpad som politiskt system. Ett sk�l till att jag inte �r japansk nationalist �r att jag inte �r japan, och ett sk�l till att jag inte �r ekosofist eller deep ecologist �r att jag inte �r ett ekosystem. Jag �r en enskild organism och en m�nniska och det m�ste ocks� vara den subjektiva utg�ngspunkten i min ideologi. D�remot anser jag att varje seri�s humanist borde vara mycket bekymrad �ver milj�f�rst�ringen i v�rlden. Jag �r inte heller en familj, en klass eller en nation. Jag �r och f�rblir en individ �ven om familjen, nationen osv givetvis kan vara viktiga delar av mej. Som m�nniska �r jag ocks� medlem av m�nskligheten, och n�st mitt individskap s� �r det v�l det som ideologiskt betyder mest f�r mej. |