Inom fysiken s� v�ger atomer ibland mer �n summan av de ing�ende subatom�ra partiklarna men det �r ganska naturligt n�r materia och energi kan omvandlas i varandra och partiklar ses som skapelser av olika fysiska kraftf�lt.
Hur kan helheten vara mer �n summan av delarna? Ja, naturligtvis s� v�ger inte helheten mer �n summan av delarna; det �r inte alls det det handlar om. Helheten �r "mer" �n summan av delarna d�rf�r att helheten �r n�got annat �n summan av delarna. Helheten kan ha en form som �r mer eller mindre oberoende av det ing�ende materialet. En staty kan g�ras i sten, is eller sm�r, men �nd� ha samma form. Kanske �r det l�ttast att t�nka sig en legobyggsats. En m�ngd legobitar kan bygga upp flera olika former genom att s�ttas samman p� olika s�tt. De kan bygga upp flera olika helheter utifr�n samma summa av delar. Men alla helhetens egenskaper m�ste v�l m�jligg�ras av summan av delarna? N�gon helt ny egenskap som inte finns hos delarna kan v�l inte dyka upp? H�r n�rmar vi oss en diskussion med cirkeldefinitioner och tveksamma fall. Naturligtvis kan man p�st� att 6 �r j�mt delbart med 3 vilket inget av de i 6 "ing�ende" talen �r (2*3, 4+2, osv). Men det �vertygar ingen tvivlare.
Om helheten bara �r summan av delarna s� �r delarna bara delar av helheten. I s� fall �r ingen aspekt prim�r, varken helhet eller delar. Men om man tar bort delarna s� f�rsvinner v�l helheten, men inte n�dv�ndigtvis tv�rtom? Ja, men is�fall s� �r helheten n�got annat �n summan av delarna.
Ett intressant exempel p� en emergent egenskap �r den materialistiska teorin om medvetandet som ett epifenomen. Det lustiga �r att materialismen annars f�rs�ker att vara strikt reduktionistisk, men i fr�ga om medvetandet s� tvingas man att ta till en emergensf�rklaring eftersom materialismen menar att materian saknar alla mentala egenskaper. Samma personer som brukar bek�mpa holism har allts� en holistisk f�rklaring av medvetandet.