| Om man ska pressa in politiken i ett endimensionellt schema med tv� riktningar s� f�r man f�renkla bort t.ex att de moderna idelogierna �r tre till antalet. P� en h�ger-v�nster-skala s� f�r liberalismen bara bli mellantinget mellan konservatismen och socialismen. Eller kanske det inte �r en rimlig tolkning? Ronald Dworkin protesterar mot en s�n tolkning. Jag tar nu upp ekonomiska grundv�rderingar, m�nniskosyn och inst�llningen till rationalitet, modeller och utopier inom politisk id�debatt. Ekonomiska grundv�rderingar handlar om ifall f�rdelningsr�ttvisa g�r f�re f�rtj�nstr�ttvisa eller inte.Det kan formuleras som en mots�ttning mellan lika-chans-r�ttvisa och lika-resultat-r�ttvisa.I sista hand s� finns det inga goda deontologiska eller intrinsikala argument f�r den ena r�ttvisan �ver den andra. Om man vill argumentera rationellt s� f�r man ist�llet titta p� effekterna av de olika v�rderingarna.Traditionellt s� st�r h�gern f�r f�rtj�nstr�ttvisans primat och v�nstern f�r f�rdelningsr�ttvisa.B�gge argumenterar f�r att deras r�ttvisemodell leder till b�sta samh�llskonsekvenser.Detta kan de g�ra eftersom de utg�r ifr�n olika m�nniskosyn och deras olika r�ttvisemodeller passar bra ihop med deras olika m�nniskosyn. H�gerns m�nniskosyn �r enligt min modell pessimistisk och betraktar m�nniskan som ond. "Ond" inneb�r h�r att hon �r egoistisk, maktlysten, materialistisk, intrikant, feg och andra mindre smickrande saker. P� motsvarande s�tt s� m�ste v�nsterns m�nniskosyn bli optimistisk och betrakta m�nniskan som i grunden god och "god" inneb�r d� t.ex idealistisk, modig, givmild, v�lvillig, omt�nksam och andra smickrande saker. Den bevingade beskrivningen av konservatismen som pessimismens ideologi �r alltm�nt k�nd och accepterad, men �nnu har jag inte st�tt p� n�gon "optimismens ideologi". Men rimligtvis borde det ju vara konservatismens motsats. Det kan l�ta som om jag har vinklat hela modellen till v�nsterns f�rdel men jag tar faktiskt inte st�llning f�r den v�nstra m�nniskosynen mot den h�gra. Jag anser att m�nniskan �r b�de ond och god. Att ensidigt betrakta m�nniskor som �nglar eller dj�vlar leder allts� fel. Rationalitet, modeller och utopier tillh�r v�nsterns arsenal. H�gern anser dem i b�sta fall vara verkningsl�sa och i s�msta fall direkt skadliga. H�r n�rmar sig diskursen ett metaplan.Det �r ju ol�mpligt att rationellt argumentera mot rationell argumentation, s� h�gerns skepsis har inte s� m�nga bra argument p� sin sida. Allm�nt kan man s�ga att h�gern anser m�nniskor vara mindre rationella och d�rf�r mindre f�ruts�gbara �n vad v�nstern anser.Mot rationaliteten s�tter man fr�mst traditionen men �ven t.ex k�nslor och f�rdomar har h�vdats som alternativ till rationalitet. Ang�ende skadligheten s� kan man t.ex mena att det �r om�nskligt att tvinga in irrationella m�nniskor i rationella modeller. Det mest kontroversiella resultatet av den h�r terminologin �r att den optimistiska popul�r-nyliberalismen m�ste kallas f�r en v�nsterideologi. Den h�rda k�rnan i h�gern �r konservatismen och pessimismen, f�rbudst�nkandet och territorialpissandet. V�rlden �r begr�nsad, t�nker dom. Det g�ller att sl�ss om tillg�ngarna. Den starke �verlever. Samma lagar g�ller f�r v�rt samh�lle som f�r naturtillst�ndet. Kampen f�r tillvaron har bara blivit rationellare, mer ekonomisk och effektivare. Nyliberalismen ser ju ytligt sett helt annorlunda ut. Allt �r m�jligt, enligt dom. Allt blir b�ttre hela tiden. En helt fri marknad l�ser alla problem p� det absolut b�sta s�ttet. Vi g�r en str�lande framtid till m�tes. Detta, nyliberalismen i ett n�tskal, ser ut som en v�nsterutopi, raka motsatsen till h�gerns konservativa pessimistiska k�rna. Ska man kritisera nyliberalismen s� g�rs det allts� l�ttast fr�n h�ger, genom en dos v�lplacerad pessimism. Liksom marknadskritiker, nymalthusianer och tr�dkramare l�ttast kritiseras fr�n v�nster; utifr�n en optimistisk utg�ngspunkt |