"Om det fanns allvetande m�nniskor,  om vi k�nde till inte bara allt som p�verkar uppfyllandet av v�ra aktuella �nskningar  utan �ven v�ra framtida behov och �nskem�l,  funnes inga giltiga sk�l f�r friheten.  Och individens frihet skulle i sin tur naturligtvis om�jligg�ra fullst�ndig framsynthet.  Friheten �r av st�rsta betydelse f�r att ge uttrymme f�r det of�rutsebara och det of�ruts�gbara.  Vi vill ha frihet, ty vi har l�rt oss att genom den f�r vi m�jlighet att f�rverkliga m�nga av v�ra m�l.  Det �r d�rf�r att varje individ vet s� litet,  och framf�rallt d�rf�r att vi s�llan vet vem av oss som vet b�st,  som vi f�rlitar oss p� att m�nga m�nniskors anstr�ngningar,  som g�rs oberoende av och i konkurrens med varandra,  skall �stakomma det vi vill ha n�r vi ser det."
Friedrich A Hayek, Frihetens grundvalar, s.41, h�r ur Att l�sa Hayek, s.50 

Hayek var en gr�ns�verskridande skribent som hade utbildat sig inom juridik, ekonomi, filosofi, statskunskap och psykologi  och som ocks� kom att publicera sej inom alla dessa omr�den. 

Hayek var �vertygad om att id�er och endast id�er styr v�rlden.  Och varken ekonomin eller n�gon annan vetenskap vet n�got om id�er.  De m�ste f� verka i fri konkurrens. 

Som ung var Hayek anh�ngare av den fabianska socialismen,  men egna erfarenheter och m�tet med Ludwig von Mises gjorde honom till liberal.  Hayeks liberalism f�rblir dock mindre strikt �n den ganska h�rdnackade Mises�. 

Hayek utvecklade fr�n mitten av 30-talet tanken att marknadsprocessen inte �r en j�mviktsmekanism  utan en s�k- och uppt�ktsprocess. Hans centrala utg�ngspunkt �r informationsproblemet. Det konkreta problemet �r "hur man utnyttjar kunskap som till sin helhet inte �r k�nd f�r n�gon person". Och detta sker b�st genom marknadsprocessens fria konkurrens.

Utifr�n den utg�ngspunkten s� kritiserar han inte bara tankarna p� en planekonomi utan ocks� den ortodoxa ekonomiska j�mviktsanalysen som Hayek menar grundligt har missuppfattat vad ekonomi handlar om. 

Hayek f�redrog fri konkurrens inom alla samh�llsomr�den.  Marknadsekonomin var bara ett s�rfall av fri konkurrens.  Hayek var varm anh�ngare av demokrati som han ans�g vara fri konkurrens p� id�ernas omr�de.  Men politiska �tg�rder slutar ofta i motsatsen till vad som var meningen.  Politiker kan bara skapa ett stabilt, gynnsamt allm�nklimat f�r individuella initiativ.  Samh�llet �r f�r komplicerat f�r att f�rutse och styra. 
H�r verkar han underskatta individernas f�rm�ga att under alla omst�ndigheter komma med inititiativ.
Att politiska �tg�rder ofta slutar i motsatsen till vad som var meningen tycker jag inte heller st�mmer. Problemet �r snarare att de egentliga avsikterna med olika politiska �tg�rder inte s�gs r�tt ut.

Han v�nde sig mot avancerade matematiska formler och resonemang inom ekonomin.   Han accepterade dock ibland en del central statlig planering. Fr�mst skulle staten garantera grundtryggheten. Liksom Milton Friedman kunde han t�nka sig en statligt garanterad minimil�n. Staten kunde ocks� reglera arbetstiden och arbetsmilj�n. Han uppskattade den amerikanska kontrollen av monopol. Hayek kunde ocks� t�nka sig att begr�nsa arvsr�tten. �andrasidan ville han avskaffa det statliga valutamonopolet och privatisera finansv�sendet. N�gra absoluta gr�nser f�r vad staten borde g�ra satte han inte upp. 

Han fick Nobelpriset -74 tillsammans med Gunnar Myrdal fr�n "den svenska skolan"  F�r �vrigt var han kusin till Ludwig Wittgenstein.  (Sven Rydenfeldts f�rord till Timbros utg�va av V�gen till tr�ldom, 1996)
Inneh�ll
Hosted by www.Geocities.ws

1