| Jag �r emot alla former av ortodoxi. F�r att jag ska acceptera ideologibegreppet som n�gonting positivt s� m�ste det definieras som ett system av tolkningar av politiken som f�r�ndras och utvecklas i samspel med erfarenheter och andra tolkningar. Ju mer renl�rig en ideologisk riktning eller anh�ngare �r desto misst�nksammare �r jag som utg�ngspunkt. Nazister, kommunister och nyliberaler - de kan betraktas som extremformer av konservatism, socialism och liberalism. �nd� har de en del drag gemensamt. B�de nazister och kommunister �r revolution�ra antidemokrater medan nyliberalerna tycker att den demokratiska sf�ren b�r minskas. B�de nazister och nyliberaler �r socialdarwinister och vill ha s� stora statusskillnader som m�jligt i samh�llet medan kommunisterna och nyliberalerna b�gge �r rationalister som vill tvinga in verkligheten i en enkel rationell samh�llsmodell. Nyliberalismen �r speciellt intressant f�r mig som socialliberal. �enasidan �r det en ideologi som ligger mycket n�ra min egen eftersom den �r en liberalism, �andrasidan s� �r nyliberalerna antagonister till mig. Nyliberalerna p�minner ju mest om de manchesterliberaler som fanns Innan J S Mill skapade socialliberalismen. I bred mening s� �r ju en liberal n�gon som skriver under p� de m�nskliga r�ttigheterna s�som de formulerats av t.ex FN eller EU. Demokratin har kallats en �verideologi som f�renar de flesta olika moderna ideologier. Men demokrati �r ju identiskt med liberalism. Alla v�ra sju riksdagspartier kan t.ex kallas liberala. Nyliberalismen kan formuleras och tolkas p� olika s�tt. Teoretiker som Mises, Ayn Rand, Nozick, Friedman och Ronald Lucas tj�nstg�r som f�rebilder �ven om de inte i alla avseende �r f�renliga. Gemensamt �r ett starkt v�rnande om �gander�tten och den fria marknadsekonomin och ett starkt motst�nd mot statlig reglering och h�ga skatter. Nyliberalismen kan antingen ha en optimistisk eller pessimistisk m�nniskosyn. En maximalt fri marknad l�ser alla problem p� b�sta s�tt men detta kan antingen betyda att alla j�mt �r maximalt n�jda eller att de svagaste lyckligtvis g�r under, eller n�nting d�r emellan beroende p� vilken variant av nyliberalism det g�ller. Ronald Lucas h�vdar exempelvis att man inte kan vara ofrivilligt arbetsl�s. Nyliberaler kan vara f�r fri invandring och privatisering av f�rsvaret, men de kan ocks� anse minskad invandring och �kade f�rsvarsanslag vara bra, men d� kallas de oftare nykonservativa. Visserligen uppmanar nyliberaler ibland till lagbrott men det �r �nd� extremformerna av socialism och konservatism som st�r f�r mer organiserad brottslighet och terrorism. Bland socialisterna hittar vi kravallanarkister och sabotagefeminister. Bland de konservativa hittar vi Al- Qaida. |