1. Empirisk etik beskriver vad folk faktiskt tycker och g�r moraliskt.
2. Materiell etik beskriver vad folk borde tycka och g�ra moraliskt.
3. Formell etik beskriver hur etiken �r strukturerad.
4. Metaetiken fr�gar om det finns n�gon etik alls och vad det d� �r.
Inom den empiriska etiken kan man konstatera att det finns s�v�l individuella som kollektiva likheter och skillnader i vad folk anser och g�r moraliskt. V�ld, l�gn, otrohet och st�ld �r fenomen som �r reglerade globalt av l�ttf�rst�eliga sk�l. Kohlberg �r en utvecklingspsykolog som har gjort interkulturella j�mf�rande studier och kartlagt m�nniskans etiska utveckling under uppv�xt�ren oavsett hennes kulturella omgivning. Han har funnit att det finns ett universellt utvecklingm�nster i den moraliska utvecklingen som bara mentalt st�rda avviker ifr�n. Det lilla barnet �r fullst�ndigt egocentriskt och bryr sig bara om sig sj�lvt f�r det kan inte annat. Med tiden l�r sig barnet att ocks� bry sig om de som st�r henne n�ra, som mamma, pappa, v�nner och familj. Med tiden f�ljer �nnu mer abstrakta omsorger som lokalpatriotism, nationalism och rasism. S�sm�ningom l�r sig ungdomen att bry sig om alla levande m�nniskor i v�rlden. S� l�ngt brukar vuxna friska m�nniskor ha utvecklats idag.
Inom den materiella etiken efterforskas normer. Det som �r bra, r�tt, gott eller moraliskt riktigt �r det som b�r efterstr�vas. M�nniskan efterstr�var ocks� alltid det som hon tror �r bra, r�tt, gott eller moraliskt riktigt. M�nniskan g�r s� gott hon kan. Man b�r ocks� f�redra det som inneb�r den st�rsta m�ngden positiva v�rden j�mf�rt med andra m�jligheter. Det �r b�ttre att hj�lpa tv� m�nniskor �n en m�nniska, allt annat lika.
Detta kallas f�r utillitarism och s�vitt jag kan bed�mma s� f�ljer de flesta m�nniskor denna moral f�r det mesta, vilket de g�r r�tt i.
Ibland heter det om utillitarismen att den efterstr�var icke-etiska v�rden, att t.ex den s�ger att man ska efterstr�va s� mycket lycka som m�jligt, och lycka ska d� vara ett icke-etiskt v�rde. Dock s�ger det sig sj�lvt att allt som �r etiskt efterstr�vansv�rt �r etiska v�rden. Ett v�rde �r n�got som �r efterstr�vansv�rt. Utillitarismen kan allts� inte f�respr�ka icke-etiska v�rden.
Man b�r ocks� f�redra det som inneb�r det h�gsta kvalitativa positiva v�rdet j�mf�rt med andra m�jligheter. Man ska inte enbart bed�mma kvantitet. Eftersom kvaliteer matematiskt sett �r kvantiteter som inte g�r att j�mf�ra, och kvantiteter �r kvaliteer som g�r att j�mf�ra, s� g�r det inte heller (s� l�tt) att j�mf�ra kvantiteter och kvaliteer. Man kan bara j�mf�ra kvantiteter med kvantiteter och kvaliteer g�r inte att j�mf�ra med n�got. Generellt sett s� �r dock mindre av h�gre kvalitet v�rt lika mycket som mer av l�gre kvalitet. Att leva ett gott liv i ett �r och sedan d� kan vara mer v�rt �n att leva ett d�ligt liv i tio �r och sedan d�. Att vara en l�gavl�nad filosof eller sjuksyster kan vara mer v�rt �n att vara en h�gavl�nad aktiem�klare eller narkotikaboss. Detta kallas f�r kvalitativ eller ideell eller hierarkisk utillitarism.
Utillitarismen f�respr�kar ocks� att man har etiska regler och inte i varje situation p� nytt g�r en etisk v�rdering. Detta vore n�mligen ineffektivt och opraktiskt n�r reslutatet av etiska v�rderingar �nd� brukar bli likartat och resultatet av etiska handlingar i princip �r om�jligt att veta i f�rv�g. Du vet faktiskt inte vad resultatet blir av att bryta ditt l�fte, men d�remot vet du att l�ftesbrott i regel �r fel. Detta kallas regelutillitarism. Utillitarismen inte bara leder till regler utan den utg�r ju ocks� fr�n, eller �r sj�lv, regler.
Den gyllenne regeln �r en fantastisk tumregel. Det g�ller dock att kunna till�mpa den.
Inom den formella etiken s� delar man upp etik i regel- och situationsetik respektive teleologisk och deontologisk etik.
Vi har redan konstaterat att utilitarismen kan vara antingen en regel- eller en situationsetik. Egentligen m�ste �ven en regeletik vara en situationsetik eftersom man i varje situation p� nytt m�ste g�ra en etisk v�rdering om och vilka etiska v�rderingar man ska till�mpa. Likas� �r ju situationsetiken en regeletik eftersom det �r en regel att i varje situation p� nytt g�ra en etisk v�rdering. S�ledes �r b�de regel- och situationsetiken korrekta och omistliga eftersom de f�ruts�tter varandra.
F�r att bed�mma den moraliska riktigheten s� kan man titta p� en persons sinnelag, p� hennes avsikt, p� vilken handling hon utf�r och p� resultatet av handlingen. Bed�mmer man resultatet s� brukar detta kallas teleologisk etik, eller m�lbest�md etik. Bed�mmer man en eller flera av de �vriga instanserna s� brukar detta vanligtvis kallas f�r deontologisk etik. Uppenbarligen h�r de fyra instanserna mycket intimt samman. Sinnelaget skapar en avsikt att uppn� ett visst resultat med en viss handling. Resultatet orsakas av handlingen som orsakas av avsikten som orsakas av sinnelaget. Eftersom resultatet �r det enda man inte har kontroll �ver s� verkar en strikt teleologisk bed�mning omoralisk. Samtidigt �r ju det b�sta resultatet det som man egentligen efterstr�var i situationen. P� det hela taget �r det olika saker att sj�lv v�lja det r�tta och att bed�mma det r�tta hos n�gon annan. Varken deontologin eller teleologin verkar g� att undvara.
Inom metaetiken verkar objektivismen b�ttre �n naturalismen och nonkognitivismen, men det �r ett mycket sv�rt f�lt och jag �r inte s�ker p� att metaetiken alls �r m�jlig att utf�ra.
Det s�gs att man inte kan dra en etisk slutsats ur v�rdefria empiriska iaktagelser, och det verkar st�mma. Fr�gan �r vad detta inneb�r. Det utesluter iallafall den etiska naturalismen som vill definiera etiken som n�got ickeetiskt. Att etiken sysslar med ickeempiriska fakta �r inte s� konstigt som det l�ter. Etiska fakta m�ste �nd� vara beroende av empiriska fakta. En sak kan inte vara etiskt b�ttre �n en annan om de �r empiriskt identiska.
Nonkognitivismen s�ger att man inte kan veta n�got i v�rdefr�gor och menar att detta beror p� att det inte finns n�gra v�rdefakta, utan bara subjektiva uppfattningar. Men om man inte kan veta n�got i v�rdefr�gor s� borde man inte kunna veta detta. Inte heller kan man av nonkognitivismen dra slutsatsen att m�nniskor inte b�r agera s� etiskt som de g�r och tro att det finns en moral. Eftersom vi vet att m�nniskor inte g�r fel som tror att det finns en moral s� har vi �terigen visat att det finns moralisk kunskap.
Vad man inte har diskuterat i v�sterl�ndsk filosofi �r de olika medvetenhetsniv�erna inom etiken vilket g�r att olika etiska krav m�ste st�llas p� olika m�nniskor. Man skiljer bara mellan m�nniskor vilka kan h�llas till svars f�r sina handlingar och m�nniskor vilka inte kan h�llas till svars f�r sina handlingar. Egentligen s� �r detta en graderad skala och inte en dikotomi.