Fr�gan om konstens natur beror p� hur man definierar konst. Den allm�nna uppfattningen, �tminstone bland f�rst�sigp�are, �r att konst inte g�r att definiera och f�ljdaktiligen s� blir det ett begrepp som saknar substans. Men allt man beh�ver g�ra �r att definiera vad konst �r s� hittar man ocks� strax lite substans i begreppet.
Fysik och matematik skulle ocks� vara lagl�sa verksamheter om man inte kunde enas om vad det egentligen var f�r n�got. Att den sociologiska relativismen �r s� f�rh�rskande, ja, har hegemoni, s�ger mer om v�r tid och kultur �n om konsten i sej. I NE hittade jag inte mycket som talade f�r en essentialistisk/universalistisk tolkning av kultur och konst. Det var en sociologisk-relativistisk tolkning som �verv�gde. �nd� s� �r konst n�ra relaterat till matematik, fysik, biologi, psykologi och sociologi, som alla har sina universalistiska drag.
Historiskt och arkeologiskt har konstens evolution f�ljt tecknets evolution; fr�n naturtrogen avbildning till allt h�gre grader av abstraktion.
De allra �ldsta bilder och skulpturer man har hittat �r naturtrogna avbildningar av m�nniskor (gudar?) och djur. En del �r riktigt bra. Detta g�ller �verallt i v�rlden.
Det �r f�rst senare som m�nster, ornamentik och andra estetiskt-abstrakta element introducerades i konst och kultur. �ven detta g�ller �verallt i v�rlden.
Detta inneb�r att konsten inte entydigt har utvecklats fr�n det enklare till det mer komplicerade, eftersom det naturtrogna ofta �r mer komplicerat �n det abstrakta.
Den ursprungliga kulturen verkar ha haft sin f�rebild i naturen. Detta syns t.ex i totemism.
Tecknets uppkomst sker gradvis ur den avbildande konsten. En urgammal pinne med sk�ror kan vara n�gon slags r�knepinne och i s� fall �r sk�rorna tecken.
Den kinesiska bildskriften visar hur skriften uppstod ur bilden. De kinesiska tecknen �r ursprungligen, igrundochbotten bilder, men de �r abstrakta,, formaliserade och fungerar som en skrift.
Ytterliggare ett steg bort fr�n avbildningar av naturen tog den egyptiska hierogryfskriften. den inneh�ller fonetiska element som pekar fram mot den fonetiska skrift som sedemera spreds �ver hela v�stv�rlden.
I fonetisk skrift s� betecknar bokst�verna olika r�stljud och n�r man l�gger samman bokst�ver s� f�r man en abstrakt formel f�r talade ord, som i sin tur betyder olika saker. Den fonetiska skriften �r inte en modell av naturen utan av det talade spr�ket, och de som uppfann den fonetiska skriften var de f�rsta, och kanske �ven de st�rsta, fonetikerna.
Grekerna ans�g att de hade �rft mycket av sin kultur fr�n egyptierna, men sitt fonetiska skriftspr�k hade grekerna byggt p� en fenicisk grund. Grekerna har en speciell st�llning i v�sterl�ndsk konst- och kulturhistoria. Under hela antiken och medeltiden �nda fram till ren�ssansen s� s�gs den grekiska kulturen som en guld�lder i historien, med o�vertr�ffad konst och kultur. Men grekerna hade inget konstbegrepp i v�r mening. Konst var en v�lintegrerad del av de praktiska hantverken. En stenhuggare gjorde en pelare, en annan en staty. Denna praktiska hantverkssyn p� konst �r den mest allm�nt spridda bland olika folkslag och kulturer i historien. �r det n�gon i byn som �r sv�rmodig och obegriplig s� �r det shamanen och inte spelemannen.
Det var f�rst under 1700-talet och speciellt iochmed Kant (f�r att ignorera Winkelman) som uppfattningen om sk�nhetens estetik och den sk�na konsten utvecklades. Vissa hantverk blev konster, andra blev det i mindre grad.
Efter Kant s�gs konsten som viktig men onytting av de tyska romantikerna. Konsten var ett m�l i sej. Man skilde p� h�g och l�g konst och dyrkade geniet. Paret Goethe och Schiller var de fr�msta inom den tyska romantiska konstteorin. Den romantiska dyrkan av geniet innebar samtidigt att den geniale konstn�ren h�jde sig �ver konkurrenterna i status och inkomst och att hela konstens samh�llsst�llning h�jdes. H�danefter skulle en konstn�r alltid kunna se sig som f�rmer �n en simpel hantverkare.
Genom romatikernas krav p� orginalitet och autenticitet fick konsten en stark upphovsmannar�tt som har gjort en del konstn�rer mycket rika. �ven de postmoderna och dekonstruktiva konstn�rerna lever, ibland h�gt, p� �gander�tten inom konsten. Det �r �ven det unika med enskilda konstverk av d�da m�stare med l�tt igenk�nnlig stil och avslutad produktion som ligger bakom den hauss som har drabbat konstauktioner i den dyrare klassen.
�verg�ngen till modern konst �r intressant. Inom m�leriet m�rks en gr�ns n�r fotografiet uppfinns. Pl�tsligt b�rjar m�larna avbilda subjektiva intryck (impressionism) och den psykologiska verkligheten (expressionism, surrealism). Fotografiet hade en djup inverkan p� kulturen som forts�tter �nnu idag. Den moderna konsten �r mindre "objektiv", "avbildande" �n den realistiska konsten (som oftast hade en stark symbolladdning).
F�r att ta det ifr�n b�rjan kan man s�ga att kulturen �r en modell av naturen. Klassisk konst (det romantiska konstidealet) �r en modell av kulturen (kultur f�r kulturens egen skull). Modern konst �r en modell av klassisk konst (konst f�r konstens egen skull). Och postmodern konst kan kanske vara en modell av modern konst.
Man kan j�mf�ra med vad som h�nder n�r man har en filmkamera som filmar sin egen monitor i ett m�rkt rum (sk�rmen f�rblir tom). Tills�tt bara en liten gnista s� f�ngas ljuset upp av filmkameran som f�rst�rker gnistan p� monitorn som isintur filmas av samma kamera. Vi har f�tt en positiv �terkoppling. Jag s�g det p� tv en g�ng och resultatet blev en slumpartat f�rgfl�ck som v�xte och bytte form och f�rg konstant. Den var hela tiden en reflektion �ver sitt f�rra tillst�nd och liknade inte alls sin ursprungliga gnista. Den hade f�tt "eget liv".
P� liknande s�tt har kulturen skapat en positiv �terkoppling i en sluten slinga som har lett fram till den postmoderna konsten.
Postmodern komst kan tolkas som en fr�ga om vart absolut frihet leder. Postmodern konst �r en konkretistering av kulturrelativismen: "om vad som helst kan vara konst s� kan ocks� detta vara konst".
L�t mej testa hypotesen: H�rmed har jag skapat ett konstverk som best�r av en fr�nvaro som inte finns p� n�got speciellt st�lle. Det heter "Ingenting, ingenstans" och �r till salu till h�gstbjudande.