Vill man g�ra en pedagogisk f�renkling s� kan man idag urskilja tre huvudfamiljer av ekonomiska teorier: den klassiska familjen, den socialistiska familjen och den institutionella familjen.
Naturligtvis s� finns det ekonomer och teorier som faller utanf�r detta schema. T.ex s� �r det f� ekonomiska teoretiker idag som skulle f�rsvara protektionism, trots att det �r en f�rekommande politik inom t.ex EU. Protektionismen tillh�r snarast den merkantilistiska skolan som har ansetts vara d�d sen 1700-talet.
Merkantilismen var det allra f�rsta ekonomiska t�nkandet som uppstod under modern tid, n�rmare best�mt 1500-talet, n�r utrikeshandeln b�rjade tillta. Den har som sagt ansetts inaktuell i drygt tv� sekel, trots att protektionism och tullar har varit p� tapeten sen dess, och trots att statistik visar att befolknings�kning, som vissa merkantilister m�nade om, �r en av de f� bevisade orsakerna till ekonomisk tillv�xt.
N�, den moderna ekonomiska "vetenskapen" anses f�rst ha grundlagts under andra h�lften av 1700-talet, av Quesnay och Adam Smith.
Quesnay var viktigaste namnet i den s� kallade fysiokratiska skolan, som myntade begreppet laissez-faire och vars mest best�ende vetenskapliga innovation var Quesnays tableau economique: ett schema �ver samh�llsgruppers produktion och konsumtion som sammanfattade mycket av den fysiokratioska teorin. Grundtanken var att ekonomin sk�tte sig b�st sj�lv ju mindre staten la sej i. Udden var riktad mot merkantilismen. Skatt skulle endast tas p� r�nta som var det enda ekonomiska fenomen som tog mer fr�n nationalekonomin �n vad den gav. Bortsett fr�n r�ntan s� var ekonomin alltid harmoniskt balanserad om den l�mnades ifred och fysiokraterna trodde inte heller p� tillv�xt. Dessutom betracktades jordbruket som den enda nettoproduktiva n�ringen som jord�garna ber�ntade, medan handel och industri gav +-0.
Det �r mycket som pekar framm�t h�r. Motst�ndet mot beskattning och statligt st�d av inhemsk industri och synen p� ekonomin som naturligt harmoniskt balanserad �terkommer ofta i liberalistiska och laissez-faire-teorier. Synen p� ekonomin som ett nollsummespel utan tillv�xt har funnits inom de mest skilda l�ger och tillsammans med motst�ndet mot r�nta �r den utm�rkande f�r den gr�na ekonomiska teorin som grundades av Gesell under sent 1800-tal.
�nnu mer k�nd �n Quesnay �r Adam Smith som med sin "Nationernas v�lst�nd" blev grundaren av den klassiska ekonomiska skolan. Man kan s�ga att Smith utgick fr�n fysiokraternas laissez-faire men �ven influerades av merkantilisternas interventionism, f�r Smith var ingen principfast dogmatisker utan snarare en pragmatiker utan heliga kor och han f�rsvarar i olika sammanhang en del statlig intervention i ekonomin.
Fr�n den klassiska ekonomiska skolan har all senare liberalistisk ekonomisk teori utg�tt, inklusive keynesianismen. Faktum �r att �ven Marx och Engels huvudsakligen utgick fr�n klassiska skolan (mest Ricardo) i sina analyser av "kapitalismen".
Bevid den klassiska skolan stod den tyska historiska skolan som ett i grunden annorlunda alternativ. "Historisterna" tyckte att klassiska skolan var f�r teoretiska och dessutom utgick fr�n diskutabla antaganden i sina teoretiska byggen. Dessutom var historiska skolan kritisk till den nya liberalistiska industrialismens sociala effekter, precis som socialliberalerna och socialisterna. Som metod utgick historiska skolan fr�n empiri och historisk unders�kning och de var skeptiska inf�r m�jligheten att finna universella ekonomiska lagar som inte var triviala. De betonade moralens, traditionens och statens n�dv�ndighet f�r det ekonomiska livet. Den historiska skolan dog ut under sent 1800-tal men influerade direkt den amerikanska institutionella "skolan" som n�rmar sig ekonomin fr�n ett sociologiskt h�ll.
Idag kan man som sagt r�kna med tre familjer av ekonomisk teori: institutionalismen, �ven kallad evolutionistisk ekonomi, den neoklassiska skolan dit man �ven kan r�kna keynesianismen, och den socialistiska eller marxistiska skolan.
Under 1980 och 90-talen �r det fr�mst monetarismen och "den nya klassiska makroekonomin" som har haft inflytande �ver teorin och praktiken i Sverige och andra st�llen. Jag m�ste erk�nna att jag �r kritisk. Ekonomipriset till Alfred Nobels �ra-vinnaren Robert E. Lucas h�rleder t.ex fr�n sina teoretiska grundantaganden att det inte kan finnas n�gon som �r ofrivilligt arbetsl�s.
Som gammal sociologistudent vill jag naturligtvis haussa den institutionella skolan, och som milj�partist vill jag ocks� att �ven den gr�na ekonomiska teorin fr�n Gesell och fram�t ska uppm�rksammas mer i debatten.
Marx och Keynes kommer antagligen att �terkomma i den offentliga debatten n�r mer systemkritiska tong�ngar snart blir vanliga, men jag tvivlar p� att de kommer att kunna tillf�ra n�got egentligen nytt till debatten. Det blir �nnu en debatt mellan nyliberalister, nykeynesianer och nymarxister som kommer att sluta i �nnu en teoretisk syntes. Av dessa h�ller jag p� Keynes.