| Inneh�ller en ber�ttelse h�lften skratt och h�lften t�rar s� kallar vi den en komedi. �r det mer skratt �n t�rar s� �r den en satir och �r det mer t�rar �n skratt s� �r den realistisk. �r det bara t�rar och inget skratt s� �r det en tragedi. Detta tycker jag st�mmer bra �verrens med livet i stort. Det �r nog sv�rt att uppn� mer �n j�mvikt mellan skratt och t�rar i livet. �andrasidan tror jag att det �r alldeles lagom. Lidande och motg�ngar �r inte i sej n�gonting negativt, men blir l�tt f�r mycket av. �ven skratt och medg�ng kan det dock bli f�r mycket av, och det �r inte heller bra. L�ter det inte v�ldigt jobbigt att efterstr�va och uppr�tth�lla perfekt lycka i evighet? Sm� m�ngder lidande har �verv�gande positiva effekter. Det �r de stora m�ngderna lidande som har negativa effekter. Men det har stora m�ngder lust och lycka ocks�. �r man alltf�r lycklig alltf�r l�nge f�r�ndras ens psyke och man blir en otrevlig och sj�lvisk m�nniska. Sorgligt men sant. Det �r mycket sv�rt att st� emot det d�liga inflytandet av stora m�ngder lycka n�gon l�ngre tid. Det �r bra att f�rs�ka h�lla reda p� vad andra m�nniskor egentligen tycker om en. Ofta �r man sj�lv den siste att f� reda p� vilket kr�k man egentligen �r. Lidande f�renar oss med varandra. Everybody hurts. Genom medlidandet delar vi varandras pl�gor och gl�mmer v�rt egensinne f�r ett tag. Den som inte sm�rtas av att andra lider har sv�rt att utveckla en �rligt k�nd moral. N�r vi b�r andras b�rdor l�gger vi v�ra egna �t sidan. Om du inte orkar b�ra andras b�rdor s� har du inte lagt dina egna �t sidan. Lidande f�renar oss med v�r kropp. Det finns en sjukdom som g�r att man inte l�ngre k�nner sm�rta men d�remot allt annat. De drabbade rapporterar att de b�rjar se p� sin kropp som ett d�tt objekt som de hanterar med viljan. Sm� s�r och skavanker v�xer och blir v�rre n�r de inte tar hand om sin kropp som de ska. Det �r spet�lska. Lidande och njutning utesluter inte heller varandra, liksom inte sorg och gl�dje heller g�r. Stort lidande utl�ser kroppens egna knark�mnen (noradrenalin och serotonin) och stor lycka v�cker i l�ngden avsmak. N�r ravearna tar xtc blir de v�ldigt lyckliga och f�ljdaktligen s� �lskar de alla och allting men dagen efter �r de deprimerade och passiva f�r de har br�nt av hj�rnans hela lager av serotonin p� en g�ng. Har du varit lycklig l�nge s� har du inte enbart varit lycklig. En aning sv�rta g�r ljuspunkterna ljusare. Ett effektivt s�tt att f�rhindra f�r tidig utl�sning �r att t�nka p� n�got osexigt eller att smiska honom lite. Vi �r inte gjorda f�r n�got himmelrike. Vi skulle f� byta kroppar f�rst. Lite annorlunda blir det n�r vi blir �ldre. Sinnesst�mningarna hos �ldre verkar ha delvis annan biokemi �n hos yngre. Lycka verkar p� �ldre dagar var n�got som fler kan besluta sig f�r att bara ha, n�got att t�nka sig fram till. |