| Ett viktigt och centralt begrepp inom liberalismen �r den privata sf�ren. Den privata sf�ren �r allt det som bara r�r individen och som ingen annan har r�tt att l�gga sig i. Ur liberal synpunkt skall individens frihet bara begr�nsas av andra individers frihet. Individen hade ett privat kungad�mme d�r hon var suver�n men d�r inga andra m�nniskor fanns. Fr�n b�rjan betraktades den privata sf�ren ungef�r som ett naturr�ttsligt faktum. Det �r dock oh�llbart. Den privata sf�ren �r inget faktum utan ett ideal att efterstr�va. Den existerar bara i den m�n som den konstrueras historiskt. Problemet �r att m�nniskan �r beroende av andra m�nniskor f�r sitt liv och sin lycka. Och �r man beroende s� �r man inte fri. Att g�ra sig oberoende �r mycket sv�rt och de som har kommit n�rmast �r eremiter och de flesta m�nniskor vill inte bli eremiter. Vad m�nniskor ist�llet g�r f�r att �ka sin frihet och sin kontroll �ver sitt eget liv, det �r att �ka sin kontroll �ver sin omgivning, dvs sin makt �ver andra m�nniskor. Man kan inte best�mma �ver sig sj�lv utan att inverka p� andra m�nniskor. Makt inneb�r d�rf�r frihet och frihet f�ruts�tter makt. Den som �r maktl�s �r inte fri. Viljan till frihet �r viljan till makt. Till skillnad fr�n frihet s� �r makt d�remot ett konkret begrepp. Man kan bara ha makt till saker, inte makt fr�n saker. Man kan bara vara ekonomiskt oberoende genom att �ga, inte genom att bara ha r�tt att �ga. Att individens frihet bara ska begr�nsas av andra m�nniskors frihet s�ger mindre �n man tror. Det blir ett slags Pareto optimum av frihet, vilket inte utesluter att n�gon t.ex �r helt ofri. Man m�ste l�gga till en princip om att alla ska vara (ungef�r) lika fria f�r att den privata sf�rens ideal ska ha n�gon konkret betydelse alls. Till sammanhanget h�r ocks� ansvar. Makt och ansvar ska i teorin n�stan vara samma sak men i praktiken kan de skiljas �t. Att vissa k�mpar f�r "frihet under ansvar" visar att de har sett sambandet mellan frihet och makt. Men den som �r verkligt fri �r automatiskt ansvarig f�r sitt liv. Det �r inget man beh�ver propagera f�r. Och menar man ist�llet att man ska vara ansvarig inf�r andra m�nniskor, s� erk�nner man att den frie har makt �ver dessa andra m�nniskor. Maximalt sj�lvbest�mmande f�ruts�tter j�mst�lldhet. Hela det prodemokratiska politiska spektrat h�ller med om detta till en viss grad. Officiellt, formellt och negativt s� betraktas alla medborgare som j�mlikar i ett demokratiskt samh�lle. Inofficiellt, materiellt och positivt s� �r alla medborgare dock inte j�mlikar. Den privata sf�ren kan d�rf�r bara f�rverkligas optimalt i ett (relativt) egalit�rt samh�lle. Ge dom inte bara frihet, ge dom makt ocks�. |
|||
| Inneh�ll | |||