| Pseudovetenskap �r det ingen som tycker om, och inte heller att beskyllas f�r. Nog f�r att de flesta aktiviteter i det moderna samh�llet skulle kunna f�rs�ka l�na trov�rdighet fr�n vetenskapen, men bara man h�ller sig till de akademiskt erk�nda aktiviteterna s� b�r man v�k �nd� vara p� den s�kra sidan? Just d�rf�r hittar man de l�mskaste och farligaste exemplen p� pseudovetenskap inom sj�lva akademierna och h�gskolorna. Nog f�r att den ekonomiska chicagoskolan och den litter�ra genusforskningen kan vara pseudovetenskap, men nog g�r v�l �nd� naturvetenskapens hj�rta, fysiken, fri fr�n s�dant? Det kanske intressantaste exemplet p� pseudovetenskap som jag har, �r sj�lva den naturvetenskapliga v�rldsbilden. Den f�rs�ker att definiera vetenskapen genom dess inneh�ll, dvs att i f�rv�g best�mma vilka de vetenskapliga uppt�ckterna kommer att bli. Detta i motsats till att exempelvis se vetenskapen som en metod eller forskningsprocess. Som sociologin visar s� tenderar sociala institutioner att vilja skapa v�rlds�sk�dningar �t de m�nniskor som ing�r i dem. Detta g�ller rimligtvis �ven vetenskapen. Sociala strider �r d�rf�r det naturliga s�ttet f�r nya sanningar inom vetenskaperna att etablera sig. Vetenskapsteorin utg�r inte fr�n n�gon naturvetenskaplig v�rldsbild n�r den urskiljer vad som �r vetenskap. Ist�llet f�rklarar den att den naturvetenskapliga v�rldsbilden �r just en s�n vanf�rst�llning som man ska f�rv�nta sig av en s�n social institution som vetenskapen. Det �r helt i sin ordning att naturvetenskapsm�nnen beskriver sina aktiviteter p� ett felaktigt s�tt, f�r det g�r alla m�nniskor. Det �r s� vetenskapen ska fungera. I naturvetenskapsm�nnens sj�lvbild, liksom i alla andras, ing�r att de har en ovanligt h�g grad av sj�lvinsikt om vad de h�ller p� med. I sin konstruktion skvaldrar dock DNV om sin sin enkla mytologiska h�rkomst. Den �r oftast r�tt dualistisk, dikotom, skiljer mellan ont och gott, ljus och m�rker och �r d�rf�r ox� moraliskt f�rd�mmande. Precis som enkla myter brukar se ut. Det �r vetenskap mot vidskepelse, rationalitet mot �vertro, upplysning mot religion, tanke mot k�nsla, metod mot uppenbarelse, klarhet kontra det dunkla, osv. Ett nyckelbegrepp som "materialism" kan betyda r�tt olika saker i olika sammanhang och ger en falsk k�nsla av enhetlighet. Ofta f�rsvaras vetenskapens goda rykte med k�nsla och pathos som skvallrar om en omedveten psykologisk investering i vetenskapens v�rde. De vetenskapstroende som med k�nsla angriper relig�sa och dyl. �r sj�lva en sorts relig�sa. De mer utvecklade vetenskapsanh�ngarna brukar l�mna de relig�sa ifred. (Lika konkurrerar med lika och it takes one to know one osv.) N�r allt detta �r sagt m�ste jag �nd� s�ga att vetenskapen nog �nd� �r det b�sta som vi m�nniskor har kommit p�. Det �r den s�kraste v�gen till kunskap, om �n varken kort eller ofelbar. |