| Evolutionsbiologi �r en vetenskap och det naturliga urvalet �r en vetenskaplig teori, men darwinism �r n�rmast en ideologi. Befryntad med b�de nyliberalism och rasism. D�rf�r �r det logiskt att den heter Darwin-ism. S�v�l kritiker som anh�ngare av darwinism brukar i den popul�ra debatten ofta ha �verf�renklade uppfattningar om teorin. Kritikerna kritiserar sina egna missuppfattningar och anh�ngarna f�rsvarar desamma. Rasister tror att m�nskliga raser blir b�ttre om de f�rblir "rena" men det finns ingen vetenskap i det antagandet. I sj�lva verket �r maximal variation att f�redra b�de f�r raser och arten. M�nskliga "raser" �r inga naturliga f�rekomster utan beror mycket p� kulturell p�verkan. Grovt uttryckt kan man urskilja endast tre huvudkategorier av m�nniskor p� genetisk grund. Att skilja mellan olika l�nder genetiskt �r i praktiken meningsl�st (�ven om det g�r). Det finns inget naturligt samband mellan folkslag och de l�nder d�r de bor. P� sin h�jd kan man s�ga att nordbor �r b�ttre anpassade till kallare klimat medan sydl�nningar �r b�ttre anpassade till varmare klimat. Krig �r ingen naturlig n�dv�ndighet. �ven i de fredligaste av tider sker alltid ett urval av vilka gener som ska leva vidare och vilka som ska d�. I fredstid sker detta mer sofistikerat och i krigstid mer urskiljningsl�st och med st�rre f�rluster av �ven v�rdefulla gener och individer. Nyliberalism finns det olika varianter av. En del verkar vara n�gon slags biologistisk individualism som skiljer mellan framst�ende individer och den medelm�ttiga massan. F�r evolutionen s� �r l�ngsiktig �verlevnad och fortplantning det enda som spelar n�gon roll och d�r verkar den medelm�ttiga massan sk�ta sig lika bra som de framst�ende individerna. Medelm�ttigheten verkar inte vara p� v�g att d� ut. De vanligaste varianterna �r de mest lyckade. Eliterna m�ste ha svagheter annars hade de varit vanligare. De sluga och starka vinner inte alltid. Ibland vinner de dumma och svaga. Naturen �r inte egoistisk. Individualiteten �r inget som finns hos allt liv. Bakterier f�r�kar sej genom delning och alla ska vara identiska f�rutom mutationer. �ven h�gre organismer som v�xter kan f�r�ka sej genom delning eller befrukta sej sj�lva. D�rmed �r altruismen inget mysterium. Hos bin och andra "helsociala" djur s� �r inte alla individer utrustade med f�rm�ga att f�r�ka sej utan �r skapade f�r att leva och d� f�r kollektivet. Det finns en individualism inom darwinismen som har visat sig vara ogrundad. �ven individer kan vara i konflikt med sig sj�lva, slagf�lt f�r motstridiga gener som de b�r p�. Gener kan besegra varandra eller bek�mpa varandra tills individen d�r. Det �r inte individen eller arten som �r subjektet i evolutionen, utan genen. Individen �r ett slagf�lt f�r sina egna gener. Det finns �ven en artism inom darwinismen som har visat sig ogrundad. En art beh�ver inte alls ses som n�gon slags enhet som anpassar sig evolution�rt till sin omgivning. Inom en art kan det finnas ett evolution�rt tryck som driver fram nya former. Olika varianter av en art kan ut�va evolution�rt tryck p� varandra. Detta kan vara raser eller k�n. Olika arter kan �ven samarbeta och t.o.m. g� i symbios med varandra. Evolution kan inneb�ra att samarbete uppst�r t.o.m. �ver artgr�nserna. I l�ngden s� gynnar detta naturligtvis de egna generna, men strikt egoism och allas-krig-mot-alla �r inte alls n�gra naturn�dv�ndiga resultat av evolution. Att undvika konflikt sparar naturligtvis p� de tillg�ngar man har, och om flera individer samarbetar s� kan de ibland uppn� resultat som de inte kunde uppn� ensamma. Detta torde vara sj�lvklarheter men f�rbises ibland av b�de anh�ngare och motst�ndare till darwinismen. Man m�ste inte l�mna utslagningen �t sej sj�lv. Den �r inte "naturlig" d�rf�r att den �r or�rd, utan d�rf�r att den �r ofr�nkomlig. De naturliga urvalet p�g�r alltid per definition oavsett vad m�nniskor och politiker hittar p�. Livet �r otroligt komplicerat och intrikat men naturen �r inte perfekt. I m�nga fall hankar sig naturen fram med halvdana l�sningar. Allt som inte tar livet av livsformen innan den har kunnat f�r�ka sej �r acceptabelt. Det naturliga urvalet f�rklarar hur livet utvecklas, f�r�ndras och anpassar sig, men kan det f�rklara sj�lva uppkomsten av livet? En enskild cell eller bakterie �r ungef�r lika komplicerad som en boeing 747, och en s�n l�r inte uppkomma av en slump, av att en tromb drar igenom ett skrotupplag. Hur uppkom den f�rsta cellen? Det �r l�tt att tro att det naturliga urvalet handlar om hur livet fungerar men variation och urval fanns f�re livets uppkomst och kan f�rklara den. N�gra fossiler eller andra bevis finns inte men i teorin �r det fullt m�jligt. Tittar man p� l�ngre eoner s� har faktiskt mer och mer komplicerade varelser uppst�tt med tiden. De kan inte uppst� f�rr�n de enklare l�sningarna redan finns, men att de �ht uppst�r visar att komplexitet i sej inneb�r n�gon form av f�rdel. Men fortfarande s� dominerar de enklare l�sningarna kraftigt, kvantitativt. Som regel sker evolution genom l�ngsamt urval men pl�tsliga spr�ng i utvecklingen �r inte principellt uteslutna utan bara mindre sannolika. Blind slump eller m�lmedvetenhet? Starka bevis f�r det f�rra, vaga indicier f�r det senare. Mutationerna sker i alla riktningar och inte i n�gon speciell riktning p� v�g mot n�got speciellt m�l eller p� ett f�r livsformen f�rdelaktigt s�tt. Sedan sorteras de "s�msta" variationerna bort av omgivningen. Det har f�rekommit rapporter om bakterier som i laboratoriemilj� verkar ha muterat i en f�rdelaktig riktning men jag vet inte vilken mekanism som skulle f�rklara det. Lamarck trodde att individer kunde �rva f�rv�rvade anlag fr�n sina f�r�ldrar. Det �r fel - p� individniv�. P� kollektiv niv� kan man d�remot s�ga att senare generationer �rver f�rv�rvade egenskaper fr�n tidigare generationer. �r det naturliga urvalet en tautologi? Nej, inte i sin helhet, �ven om teorin inneh�llet tautologier; Det som �verlever �r det som �verlever. Det som �r anpassat till sin milj� �r det som �r anpassat till sin milj�. Det som lever l�ngst �r det som lever l�ngst. Det som f�rsvinner �r borta. Det naturliga urvalet �r en algoritm, eller kan f�rmuleras som en s�dan, inte en tautologi. �r det naturliga urvalet popperianskt falsifierbart? Faktiskt inte, men vad �r alternativet? Intelligent Design-teorin �r inte heller popperianskt falsifierbart. Varje vetenskaplig teori beh�ver inte vara falsifierbar f�r att vara vetenskaplig, �ven om det �r att f�redra. Det finns ingen ekologisk balans. Ekosystem f�r�ndras st�ndigt och inte n�dv�ndigtvis cirkul�rt heller. Ekologin �r ett st�ndigt s�kande efter en st�ndigt undflyende balans. Kaosteirn beskriver hur naturen saknar v�ntev�rde. Naturhistorien �r full av ekologiska katastrofer. Detta �r dock inget sk�l att skapa �nnu en. |