blod2

Det finns en artism inom darwinismen som har visat sig ogrundad. En art beh�ver inte alls ses som n�gon slags helhet som anpassar sig evolution�rt till sin omgivning. Inom en art kan det finnas ett evolution�rt tryck som driver fram nya former. Olika varianter av en art kan ut�va evolution�rt tryck p� varandra. Detta kan vara raser eller k�n.

M�nniskan �r ett exempel p� en art d�r k�nen ut�var ett evolution�rt tryck p� varandra. Grunden f�r detta �r att k�nstillh�righeten best�ms av ett visst kromosompar, d�r m�n har XY och kvinnor XX. K�nstillh�righeten best�ms olika f�r olika arter �ven p� genetisk niv�.

Det �r enbart Y-kromosomen som �r den manliga kromosomen. M�n b�r allts� p� en kvinnlig k�nskromosom medan kvinnor inte b�r p� n�gon manlig k�nskromosom. Detta verkar till m�nnens nackdel.

I sista hand beror kvinnornas biologiska f�rdel �ver m�nnen p� att kvinnor har XX-kromosomer och m�nnen XY-kromosomer, dvs m�n har en kvinnokromosom men kvinnor har ingen manskromosom. Konfliktartad evolution verkar allts� till kvinnornas f�rdel.

Sj�lva sk�let till att Y-kromosomen ser ut som den g�r �r att den �r utsatt f�r negativa influenser av den kvinnliga X-kromosomen som m�n b�r omkring p�. Att Y-kromosomen �r Y-formad beror p� att den �r utsatt f�r ett negativt evolutionstryck. Den har blivit stympad. I sj�lva verket �r m�n p� n�gra miljoner �rs sikt hotade till sin existens av detta faktum. [En kvinnlig kommentar jag har h�rt till detta var "varf�r m�ste det ta s� l�ng tid?"]

Detta inneb�r att mannen kan f� vissa egenskaper som egentligen missgynnar honom men som gynnar kvinnan. En gen p� X-kromosomen skulle t.ex kunna g�ra kvinnan mer fertil och mannen mindre fertil. Om detta �r bra eller d�ligt f�r arten som helhet �r inte avg�rande, utan s� l�nge som genen �r gynnsam f�r kvinnan s� kan den fortleva. En genetisk sjukdom som bl�darsjukan drabbar bara m�n men �rvs p� m�dernet, p� X-kromosomen. Det �r t�nkbart att manlig homosexualitet p�verkas av en X-kromosom-gen eftersom sannolikheten f�r homosexualitet �r h�gre om morbrodern �r homosexuell.

Intelligensen tycks huvudsakligen �rvas p� m�dernet vilket kan betyda att gener p� X-kromosomen �r inblandade och att m�ns h�gre intelligens �r n�got som har skapats av kvinnans biologi.

Vad �r intelligens, civilisation och vetenskap? Det manliga upproret mot den kvinnliga biologin.

Det kan t�nkas gynna manliga gener att f� barn med s� m�nga kvinnor som m�jligt liksom det kan t�nkas gynna kvinnor att ha en s� trogen partner som m�jligt. Is�fall utvecklas b�gge f�rm�gorna samtidigt, i en genetisk kapprustning. Y-kromosomen kan allts� inneh�lla gener som �r d�liga f�r kvinnan �ven om ingen kvinna n�gonsin b�r p� en Y-kromosom. Utom i spermier och manliga foster. Mannens l�ge �r dock s�mre �n kvinnans.

M�nniskan �r en art d�r den biologiska konflikten mellan k�nen �r ovanligt stark. Konflikten �r starkare ju mer social en art �r och m�nniskan �r en mycket social art.

�ven ickesexuella konflikter inom en arts gener kan f�rekomma. F�rm�gan att ljuga utvecklas i samspel med f�rm�gan att genomsk�da l�gn. Osv.

Varf�r �r m�n b�ttre �n kvinnor p� n�stan allting? D�rf�r att m�n har utsats f�r ett h�rdare selektionstryck �n kvinnor. Inte bara har m�n varit de som har tagit hand om yttre hot och objektiva problem, vilket har sorterat bort en hel del m�n, utan det �r �ven kvinnorna som v�ljer vilka m�n som de vill para sej med. Fler kvinnor �n m�n f�r fortplanta sej i varje generation.

Varf�r �r kvinnor de som v�ljer vilka m�n som ska f� fortplanta sej? Det sexuella urvalet handlar om att honan i en art v�ljer vilka hanar som hon skall para sej med. Detta inneb�r ett h�rdare selektionstryck p� hanarna �n p� honorna. Hanarna utvecklas d�rf�r snabbare. De blir b�ttre p� objektiva utmaningar som kr�ver rationalitet, mod och samarbete. Eftersom m�nnen m�ter de st�rsta farorna s� sorteras de ut av tv� processer: naturligt urval och sexuellt urval. B�gge dessa selektionstryck �r svagare p� kvinnorna.

�r intelligens �rftligt? N�got som talar emot det �r att genomsnittsresultatet p� IQ-tester har stigit mycket snabbt under 1900-talet, snabbare �n generna har �ndrats, och �ver hela planeten samtidigt. N�got som har f�r�ndrats snabbt �ver hela planeten �r kulturen s� det ser ut som en milj�p�verkan. Dock har �ven m�nniskans l�ngd och livsl�ngd f�r�ndrats snabbare �n det genetiska underlaget och det �r inte m�nga som betvivlar att l�ngden och livsl�ngden kraftigt p�verkas av ens gener. Generna �r s�llan deterministiska utan samspelar oftast med milj�n.

Inom n�stan varje v�rde inom medicin och psykologi s� finns det n�gon liten skillnad mellan manligt och kvinnligt genomsnitt. M�nga sm� skillnader finns. Kvinnor har l�ttare f�r detaljer men sv�rare att medvetet koppla av �n m�n.

Kvinnor �r b�ttre p� komplexitet i spr�kligt och socialt samspel, �n m�n. Kvinnliga r�ster �r mer nyanserade och sv�rare att h�rma trov�rdigt med r�stsyntetiserare. �ven kroppspr�k tycks kvinnor vara mer uppm�rksamma p�. Detta inneb�r att genomsnittskvinnan �r b�ttre p� att manipulera �n vad genomsnittsmannen �r. Vid gentester s� visar sig vart femte barn ha en annan far �n vad som �r officiellt. Det �r mycket dessa kvinnliga talanger som g�r att skillnaden i IQ mellan k�nen inte �r st�rre �n 5p. Annars hade det manliga f�rspr�nget varit �nnu st�rre.

Vad ska vi d� g�ra med denna kunskap? Vi ska sluta att vara djur. Vi ska vara medvetna och ansvarsfulla m�nniskor som ska ta kontrollen �ver v�rt eget �de.

DET EVIGA KRIGET MOT MANNEN