| Under antikens slavsamh�lle och medeltidens feodalism s� fanns inte arbetsl�shet. Slavar och livegna kunde vara undersysselsatta men inte arbetsl�sa. I de kommunistiska ekonomierna s� fanns det inte heller n�gon arbetsl�shet. Alla hade ett arbete �ven om de inte hade n�got att g�ra p� sin arbetsplats. Det �r fr�mst inom en fri marknadsekonomi som l�nearbetare kan vara arbetsl�sa. Denna typ av arbetsl�shet blir f�rst ett problem i st�derna under senmedeltiden. Arbetsl�shetsuppror b�rjar f�rekomma under 1300-talet. Arbetsl�shet f�rklarades med att de arbetsl�sa sj�lva var orsaken till den och bek�mpades med arbetsplikt, tv�ngsarbete, lagar mot tiggeri o.dyl. F�rst p� 1700-talet b�rjade synen p� arbetsl�shet att f�r�ndras. Klassiska liberaler ans�g arbetsl�shet bero p� statlig inblandning. Det �r f�rst under 1900-talet som mera vetenskapliga unders�kningar av arbetsl�shet och politiska �tg�rder mot den har �gt rum. Man har identifierat fem olika orsaker till arbetsl�shet. S�songsarbetsl�shet var t.ex f�rr vanligt i byggsektorn d�r arbetsl�sheten var st�rre p� vintern. Friktionsarbetsl�shet inneb�r att det tar en viss tid f�r arbetsgivare och arbetss�kande att finna varandra och informera sig om varandra. Ju st�rre oms�ttningen och f�r�ndringarna �r p� arbetsmarknaderna, desto st�rre friktionsarbetsl�shet. Strukturarbetsl�shet inneb�r att de potentiella arbetarna saknar n�dv�ndig utbildning eller bor p� fel st�lle eller liknande hinder. Den klassiska arbetsl�shetsteorin s�ger att om reall�neniv�n �r f�r h�g s� rubbas balansen mellan total arbetskraftefterfr�gan och det totala arbetskraftsutbudet. Enkelt uttryckt s� har arbetsgivarna inte r�d att anst�lla alla om l�nerna hos de som redan har arbete �r f�r h�ga. Den keynesianska arbetsl�shetsteorin s�ger tv�rtom att arbetsl�shet beror p� s�nkta l�ner eller �kat sparande. Om l�nerna s�nks eller om sparandet �kar s� minskar den totala efterfr�gan i ekonomin och d�rmed ocks� den totala arbetskraftefterfr�gan. Detta �r inte en sj�lvkorrigerande mekanism utan l�nerna m�ste h�jas och/eller sparandet minskas med demokratiska och/eller fackliga �tg�rder. Annars f�rblir det en h�g arbetsl�shet. B�de klassisk arbetsl�shet och keynesiansk arbetsl�shet kan vara verkande orsaker till arbetsl�shet men givetvis inte samtidigt. Att teorierna verkar vara varandras motsatser inneb�r bara att de inte kan g�lla samtidigt, vilket de �vriga orsakerna kan. I praktiken f�rekommer n�stan aldrig klassisk arbetsl�shet medan keynesiansk arbetsl�shet d�remot �r den allra vanligaste orsaken till arbetsl�shet. Det finns dessutom en socialistisk teori om arbetsl�sheten enligt vilken arbetsl�shet �r en medveten strategi f�r att splittra arbetarklassen, f�rsvaga facket och h�lla l�nerna nere och vinstniv�erna uppe. Detta �r inte samma sak som den keynesianska teorin. Enligt den keynesianska f�rklaringen s� orsakar l�gre l�ner och h�gre vinster arbetsl�shet medan den socialistiska f�rklaringen tv�rtom s�ger att arbetsl�shet orsakar l�gre l�ner och h�gre vinster. Den socialistiska f�rklaringen �r egentligen inte en ekonomisk teori utan en politisk konspirationsteori. Den borgerliga motsvarigheten �r de ekonomiska teorier som s�ger att arbetsl�sheten genom politiska metoder m�ste h�llas p� en viss niv� t.ex f�r att inflationen inte ska skena iv�g. Arbetsl�sheten anses d� h�lla l�nerna nere vilket ska motverka inflation. Ett problem med s�dana teorier �r att l�ne�kningar �r en av de minst viktiga orsakerna till inflation. Intressant �r dock att teorierna s�ger att arbetsl�shet delvis �r n�got som orsakas av en medvetet f�rd politik. Hur h�g �r d� arbetsl�sheten? Enkelt uttryckt s� �r drygt 20% eller drygt en miljon m�nniskor icke-sysselsatta i Sverige. Det finns dock flera aspekter av detta. Vad som �r arbete definieras olika liksom �ven vad som �r arbetsl�shet. Alla m�nniskor �r nyttiga s�v�l f�r sig sj�lva som f�r andra. Sitter du i f�ngelse s� ger du t.ex f�ngvaktarna arbete. L�ngt ifr�n allt av detta kallas dock arbete. Detta g�r det �ven sv�rt att j�mf�ra statistik fr�n olika l�nder. Av Sveriges 9 miljoner medborgare �r knappt h�lften, 4,4 miljoner, l�neanst�llda eller egenf�retagare. 3,8 miljoner �r barn, studerande eller �lderspension�rer. Sedan �terst�r drygt en miljon m�nniskor som �r ams-sysselsatta, sjuka, f�rtidspensionerade eller �ppet arbetsl�sa. Den �ppna arbetsl�sheten har minskat under slutet av 90-talet, dock i h�g grad beroende p� att de arbetsl�sa ist�llet har blivit l�ngtidssjukskrivna eller f�rtidspensionerade. Att arbetsl�sheten �kade i b�rjan av 90-talet berodde dels p� en internationell l�gkonjunktur men ocks� p� att m�nga offentliganst�llda avskedades. Vi har 2002 l�gre syssels�ttningsgrad �n vi hade 1975. I arbetsl�shetspolitiken idag ing�r att vidareutbilda och omskola den arbetsl�sa arbetskraften, men �ven att h�lla bidragen l�ga, kr�va beredvillighet att ta vilka jobb som helst, att flytta l�ngt osv. S�dana �tg�rder skulle bara fungera tillfredst�llande om arbetsl�sheten i h�g grad berodde p� de arbetsl�sa sj�lva, och det tror jag inte att den g�r. Tv�rtom tror jag inte att vi har varken medeltida eller klassisk arbetsl�shet i Sverige idag, utan troligen keynesiansk arbetsl�shet. Vidareutbildning och omskolning �r bra, men minst lika bra vore att �teranst�lla lika m�nga som har avskedats fr�n offentliga sektorn. Att h�ja existensminimum, socialbidragen osv vore ocks� �tg�rder som skulle fr�mja inte bara l�gre arbetsl�shet, utan �ven l�gre inflation och h�gre tillv�xt. |