Grundv�rderingar
Viktigaste enhet i samh�llet
Politisk styrelseform
Metoder f�r samh�llsf�r�ndring
M�nniskosyn
Utillitarism
Socialliberalism
Egalit�r liberalism
Ekonomisk organisation
Teknisk utveckling
Vetenskaplig utveckling
Socialt och ekologiskt ansvarstagande
Framtidsoptimism
Utopi
GRUNDV�RDERINGAR
Frihet, j�mlikhet och gemenskap. Friheten och j�mlikheten �r de liberala idealen. Dessa m�jligg�r f�r m�nniskor att uppn� gemenskap med sina likar.
VIKTIGASTE ENHET I SAMH�LLET
Viktigaste enhet i samh�llet �r individen. Det �r individer som bygger upp alla de kollektiv som samh�llet best�r av.
POLITISK STYRELSEFORM
Sj�lvstyre, p� individuell eller kollektiv niv� Demokrati, direkt eller representativ Det �r viktigare att folk k�nner sig delaktiga i beslutsprocessen �n att alltid det b�sta beslutet fattas Staten och det offentliga ska ocks� styras av efterfr�gan, via demokratiska val.
METODER F�R SAMH�LLSF�R�NDRING
Gradualism/reformism, legalism, kommunikation, samarbete och fri konkurrens mellan alternativ
M�NNISKOSYN
M�nniskan �r en anpassningsbar och kreativ varelse med ofullst�ndig kunskap. Det �r stor skillnad mellan olika individer. Hon �r ocks� social och inte m�nga klarar av att leva ensamma. Detta tillsammans g�r att de m�nskliga samh�llena ser ganska olika ut. M�nniskan f�r kompensera f�r sin brist p� kunskap genom att vara kreativ och anpassningsbar.
UTILITARISM;
Utillitarismen �r en moralisk filosofi som g�r ut p� att maximera den allm�nna lyckan. Jeremy Bentham myntade formeln "st�rsta m�jliga lycka �t st�rsta m�jliga antal" som en utilitaristisk princip. Mer best�mt f�respr�kar jag regeluttillitarismen som uppfanns av J.S. Mill och som erk�nner nyttan av att ha ett regelsystem att till�mpa. Utilitarismen har varit inflytelserik. Utilitarismen har bl.a lett till en humanisering av r�ttsv�sendet och till v�lf�rdspolitik i allm�nhet. Den har diskuterats stort under 1900-talet.
SOCIALLIBERALISM;
Socialliberalismen grundades av J.S. Mill p� 1800-talet. Till skillnad fr�n manchesterliberalism ans�g socialliberalerna att samh�llet har ett ansvar f�r medborgarnas v�lbefinnande och att social- och arbetsmarknadspolitik d�rf�r �r viktiga. Ekonomisk v�lf�rdsteori har identifierat ett antal anledningar till att Adam Smiths tes att en marknadsekonomi kan vara effektiv under laissez-faire-f�rh�llanden inte �r fallet. I princip kan marknadsbrister elimineras med politiska �tg�rder, men m�jligheterna �r i praktiken begr�nsade av brister i de politiska beslutsprocesserna. Det perfekta samh�llet eller utopin existerar d�rf�r inte och kan inte uppn�s genom n�gon renodling av n�gon grundprincip, som fri marknad eller central planering. F�r att maximera den allm�nna v�lf�rden kr�vs ist�llet ett pragmatiskt till�mpande av olika principer.
1700-talets utilitarism och 1800-talets socialliberalism leder till 1900-talets v�lf�rdssamh�lle. V�lf�rdssamh�llen tillh�r de ekonomiskt mest framg�ngsrika l�nderna i v�rlden: norden, v�steuropa, Kanada och Australien �r v�lf�rdssamh�llen. Att motverka v�lf�rdssamh�llet �r att fr�nta demokratin dess positiva potential och str�van. Alternativet till ett v�lf�rdssamh�lle, privat eller offentligt, �r en repressiv diktatur, privat eller offentlig. Ett v�lf�rdssamh�lle utan demokrati � andra sidan �r t�nkbart men har inget skydd mot maktmissbruk. Demokrati �r ett skydd mot utsugning och krig. Liberalfeminismen �r en naturlig del av socialliberalismen. Kvinnor och m�n ska ha lika mycket makt och lika mycket l�n. Se i �vrigt artikeln om liberalfeminism.
EGALIT�R LIBERALISM
Att individens frihet bara ska begr�nsas av andra m�nniskors frihet s�ger mindre �n man tror. Det blir ett slags Paretooptimum av frihet, vilket inte utesluter att n�gon t.ex �r helt ofri. Man m�ste l�gga till en princip om att alla ska vara (ungef�r) lika fria f�r att den privata sf�rens ideal ska ha n�gon konkret betydelse alls. Maximalt sj�lvbest�mmande f�ruts�tter j�mst�lldhet. Att alla m�nniskor f�rtj�nar lika respekt inneb�r att alla m�nniskor f�rtj�nar lika frihet, lika negativ frihet fr�n tv�ng och lika positiv chans till m�luppfyllelse. Liberalismen har traditionellt setts som frihetens doktrin, men Ronald Dworkin menar att sj�lva roten till liberalismen inte �r friheten i sej utan att alla medborgare ska ha lika mycket frihet. Dworkin menar att liberalismens grundtanke �r att alla medborgare skall behandlas j�mlikt, med lika mycket respekt. Detta inneb�r t.ex att privilegier och diskriminering m�ste minimeras s� att alla medborgare �minstone �tnjuter lika mycket frihet i negativ mening. Dworkin h�rleder h�r frihet ur j�mlikhet. Han h�vdar att liberaler b�r vara f�r marknadsekonomi pga j�mlikhetsargumentet. En socialistisk planekonomi skulle ta alltf�rmycket av medborgarnas valfrihet fr�n dem och p�tvinga dem en centraliserad v�rdeskala som inte skulle ge alla en j�mlik chans att v�lja sitt goda liv. En liberal j�mlikhetsteori kr�ver officiell neutralitet gentemot vad som �r det goda i livet, till skillnad fr�n b�de socialistiska och konservativa teorier. Ur den synvinkeln �r liberalismen knappast n�gon medelv�g mellan konservatismen och socialismen utan snarare en motsats till dem b�gge. Dworkin betonar att liberalismen inte �r n�gon kompromiss mellan andra ideologier utan en ursprunglig ideologi av egen kraft. Denna neutralitet bygger inte heller p� h�llningsl�shet eller nihilism i v�rdefr�gor, utan �r ett aktivt, moraliskt st�llningstagande f�r individens egen r�tt att besluta �ver sitt eget liv. Liberalismen �r moraliskt neutral bara i den m�n som j�mlikheten fodrar det.
EKONOMISK ORGANISATION
Fri konkurrens mellan ett flertal olika ekonomiska alternativ. Inom olika samh�llsomr�den s� kan det finnas fri marknad, styrd marknad eller offentlig planering. Likas� kan �gandet vara b�de privat, kollektivt och offentligt och olika alternativ kan passa b�st i olika sammanhang. S�v�l ideella f�reningar som fackf�reningar och politiska partier �r egentligen privata f�retag. I f�rsta hand s� ska marknadsprocesserna f� utveckla de ekonomiska strukturerna och konkurrerande alternativen s� fritt som m�jligt.
Staten och det offentliga ska ocks� styras av efterfr�gan, via demokratiska val. Marknadsprocesserna �r om�jliga att komma ifr�n. T o m i Sovjet s� fanns det marknadsprocesser. Marknadsprocesserna �r dessutom oftast av godo men det f�rekommer s�v�l buggar som kraschar inom ekonomin som inom vilket annat dynamiskt system som helst
TEKNISK UTVECKLING;
Teknisk utveckling f�r�ndrar m�nniskans villk�r och driver samh�llet framm�t. Teknisk utveckling betyder att m�nniskan, i princip blir m�ktigare individuellt och kollektivt.
D�rf�r kr�ver fortsatt teknisk utveckling hela tiden fortsatt etisk och m�linstrumentell reflektion. Teknik �r i sej inte ont eller gott utan blir det bara i h�nderna p� m�nniskor som anv�nder tekniken p� ett bra eller d�ligt s�tt. M�nniskan och livet p� jorden sv�var idag under flera fruktansv�rda hot som helt eller delvis har orsakats av den tekniska utvecklingen och paradoxalt nog verkar det som om bara �nnu mer teknisk utvekling kan r�dda oss vilket s�kert kr�ver �nnu mer ansvar och mogenhet av oss.
VETENSKAPLIG UTVECKLING;
�r n�gonting annat �n teknisk utveckling �ven om de har st�tt varandra under 1900-talet. Detta inneb�r t.ex att vetenskapen m�ste f�rbli �tminstone delvis oberoende av marknaden. En statsfinansierad forskning har st�rre m�jlighet att f�lja sin inre logik och inrikta sig mera p� grundforskning. Marknadsberoende forskning m�ste bli avkastande inom �versk�dlig framtid och f�ljer d�rf�r marknadens krav och f�rs�ker hitta s�ljande produkter.
SOCIALT OCH EKOLOGISKT ANSVARSTAGANDE;
"Think global, act local" �r mer �n en slogan f�r kritisk konsumtion. Det �r en vetenskaplig analys av hur man undviker katastrofer. Det beh�vs inga moraliska st�llningstaganden f�r att inse detta. N�r man g�r saker b�r man ha en id� om konsekvenserna av sitt handlande. Man b�r se handlingen i sitt sammanhang och hur den p�verkar sammanhanget. Om man feltolkar sammanhanget s� f�rst�r man inte heller konsekvenserna. Det �r oftast bra att ha ett s� brett perspektiv som m�jligt.
Det �r aldrig bra att ha ett st�rre handlingsutrymme �n perspektiv. Ju st�rre makt man har desto st�rre �r risken att hamna i konflikt med andra. De flesta konflikter beror p� ett (alltf�r) sn�vt perspektiv. Det �r d�rf�r idealt att ha ett s� vitt perspektiv som m�jligt men bara ett lagom handlingsutrymme. Detta g�ller inte bara f�r v�ra medm�nniskor utan �ven f�r resten av v�r omgivning. Vi �r, liksom allting annat, beroende av v�r omgivning. Att ha en bra och v�lm�ende omgivning �terverkar d�rf�r p� oss sj�lva. Viktiga delar av v�r omgivning �r framf�rallt v�ra medm�nniskor och v�r milj�. Om v�ra medm�nniskor b�rjar tycka s�mre om oss eller om v�r milj� b�rjar f�rs�mras s� �r det illa f�r oss sj�lva. Motsatsen - att t�nka lokalt och handla globalt - �r imperialism.
FRAMTIDSOPTIMISM;
d�rf�r att kunskap inte �r en spegel av verkligheten utan ett verktyg f�r att f�r�ndra den. Sanningen isej �r och f�rblir ok�nd. Vi vet bara vad som verkar vara sant och det �r det som har verkningar. Ett perspektiv eller perspektivbyte har stora verkningar och �r d�rf�r mycket verkligt. Det �r d�rf�r viktigt vilken inst�llning vi har till framtiden.
F�r det p�verkar antagligen inte bara oss utan ocks� framtiden. Dessutom pekar de flesta fakta faktiskt p� en ljus framtid. Siffror fr�n 2000:
Nyf�dda barn kan r�kna med att leva tio �r l�ngre �n de barn som f�ddes f�r trettio �r sedan.
F�rutom i l�nderna s�der om Sahara har fattigdomen minstat m�rkbart i hela v�rlden.
1975 - 2000 har 113 nya demokratier bildats.
P� trettio �r har ytterliggare 58% , nu 71 %, av v�rldens landsbygdsbefolkning f�tt tillg�ng till friskt vatten.
UTOPI
Egalit�r liberalism str�var efter att full�nda den privata sf�ren. Utopin �r ett helt privatiserat samh�lle d�r alla m�nniskor �r ekonomiskt oberoende. Vi kommer dock aldrig att n� dit. Man kan aldrig hoppas p� ett ultimat sluttillst�nd f�r samh�llet eller historien. Man b�r dock ha s�v�l m�ls�ttningar som ideal att str�va efter. En utopi �r efterstr�vansv�rd, men inte med vilka medel som helst, och den �r egentligen ouppn�elig. Pga att den �r ouppn�elig s� helgar inte m�let medlen, eftersom m�let aldrig kommer att uppn�s, och medlen �r det enda vi kommer att f� leva med.Man kan aldrig hoppas p� ett ultimat sluttillst�nd f�r samh�llet eller historien Man b�r dock ha s�v�l m�ls�ttningar som ideal att str�va efter