Samtidigt verkar kritiken av den f�rh�rskande neoklassiska analysen �ven tr�ffa marxismen som visar sig vara beroende av en del antagen gemensamma med den neoklassisistiska analysen. �sterrrikarna, oavsett nationalitet, �r metodologiska subjektivister och individualister. De �r kritiska till alla kollektiva resonemang och till aggregerade analyser av den allm�nna r�nteniv�n , prisniv�n, l�neniv�, efterfr�gan osv. Det tycker inte heller om avancerade matematiska modeller och prognoser som de menar �r ogrundade. Den niv�n av kunskap �r inte m�jlig i ekonomiska sammanhang.
Sj�lva sysslar de i h�g grad med vardagsn�ra resonemang. De utg�r fr�n vad individer kan t�nkas veta och ha f�r motiv. De tror inte heller att ekonomiska teorier kan bevisas eller motbevisas av empiri. De �r p� det hela taget f�rsiktiga med empiri. P� alla dessa metodologiska punkter st�r de i opposition till den ekonomistiska ortodoxin.
De �r dock �ven inneh�llsm�ssigt sett i opposition. J�mviktsteorin f�ruts�tter en marknadsmekanism som alltid �r i j�mvikt d�rf�r att alla akt�rer �r perfekt informerade economic men. �sterrikarna �r d�remot processteoretiker som f�ruts�tter att marknadsprocesserna aldrig �r i j�mvikt bl.a d�rf�r att ingen akt�r n�gonsin �r perfekt informerad. Men ocks� d�rf�r att utbud och efterfr�gan st�ndigt f�r�ndras. J�mviktsteorin f�ruts�tter att alla marknadsakt�rer (m�nniskor) alltid �r n�jda. Den �sterrikiska skolan f�ruts�tter att alla marknadsakt�rer alltid �r missn�jda.
I uppslagsverk brukar det heta att marknaden �r en allokeringsmekanism som skall f�rdela knappa resurser. �sterrikarna tycker inte att detta �r marknadens viktigaste uppgift. Marknaden handlar i f�rsta hand om kommunikation och information. P� marknaden informerar m�nniskor sej, som k�pare och s�ljare, om vilket utbud och vilken efterfr�gan och vilka pris som finns, och ingen vet n�gonsin allting. Det �r h�r som nya id�er, uppfinningar och produkter testas. Om alla m�nniskor visste allting, vilket den ortodoxa ekonomismen f�ruts�tter, s� skulle marknaden inte beh�vas. Om framtiden vore perfekt f�ruts�gbar s� skulle inga pengar beh�vas. P� en s�dan perfekt marknad s� kan inte heller n�gon vinst uppkomma och det skulle antagligen inte finnas n�gra f�retag utan bara individer. Individer vars planer alltid skulle vara perfekt koordinerade med varandra.
Att vinsten str�ngt taget verkar on�dig i en s�n modell har marxismen tagit fasta p�. F�r �sterrikare �r vinsten dock ett pris p� kunskap som entrepren�ren har och utnyttjar. Reklam verkar ocks� helt �verfl�digt i en ortodox j�mviktsmodell d�r alla alltid redan vet allting. F�r �sterrikare fyller reklam b�de en informerande och en manipulerande funktion. Det �r om�jligt att dra n�gon absolut gr�ns mellan naturliga och konstlade behov. I viss m�n kritiserar �sterrikarna ocks� neoklassikerna f�r att f�rbise vikten av marknadens institutionella inramning.
Man kan s�ga att den ekonomiska teorin kan delas in i ett objektivistiskt och ett subjektivistiskt f�lt. Is�fall utg�r ortodox ekonomism och marxism h�ger och v�nster inom det objektivistiska f�ltet, medan �sterrikiska skolan och keynesianismen utg�r h�ger och v�nster inom det subjektivistiska f�ltet.
Ovanst�ende sammanfattning �r baserad p� Johan Hakelius "Den �sterrikiska Skolan" (Timbro, 1995). Den gamle socialisten Sten Ljunggren har i boken "Marknad och kapital - ett omaka par" satt marknaden mot kapitalet (ETC Produktion AB, 1998). Han inleder dock med att j�mf�ra ekonomisk j�mviktsteori med processteori och f�r s� f�ljande upps�ttning:
J�MVIKTSTEORI PROCESSTEORIER
Hur hush�lla med knappa resurser? Hur mobilisera resurser?
Hur n�s j�mvikt? Hur hanteras oj�mvikt?
Den kalkylerande m�nniskan som har all information Den agerande m�nniskan som m�ste l�ra sig
V�rlden �r sluten, homogen och framtiden ber�knerlig V�rlden �r �ppen, heterogen och framtiden ober�knelig
F�retagen �r passiva och anpassar sig till marknaden F�retagen �r aktiva och formar och skapar marknader
Framg�ng p� marknaden best�ms av en t�vlan Framg�ng p� marknader beror p� samverkan
Marknader utm�rks avsparsamhet och anpassning Marknader utm�rks av sl�saktighet och innovation
Individuell och spontan samordning leder till j�mvikt Kollektiv och med veten samordning f�r att hantera oj�mvikt
Fr�gan om makten �ver marknaden �r ointressant Fr�gan om makten �ver marknaden kan inte avf�rdas (s.66)
De riktigt stora kapitalen s�gs ocks� har uppkommit under m�nga l�nga sekel av statsunderst�dd plundring vilket inte har s� mycket med marknadsprocessen att g�ra. Marknaderna har intagits av dessa onaturliga kapital. Ljunggrens slagord i den h�r boken blir "Befria marknaden!" Detta borde vara en intressant bok f�r ekonomiskt intresserade ur alla l�ger, vare sig man h�ller med eller inte. Endast m�nniskor som hatar alla former av nyt�nkande kan f�rkasta den. (�tminstone inte f�rr�n de faktiskt har l�st den.)