Po�ngen med en ekonomi �r synergieffekten, dvs att tv� m�nniskor kan g�ra mer �n en. Det �r en fr�ga om samspel, samverkan och samarbete. Att hj�lpa varandra �r helt enkelt f�rbannat effektivt j�mf�rt med att f�rs�ka g�ra allting sj�lv. Att byta det man kan avvara mot det man vill ha �r en fr�ga om samarbete och effektivitet liksom arbetsdelning och specialisering ocks� �r det. Ekonomin ska underl�tta f�r k�pare och s�ljare, arbetare och arbetsgivare, att finna varandra. Inte bara geografiskt. De m�ste ocks� finna varandra tankem�ssigt p� s� vis att s�ljare kan informera sig om hur efterfr�gan ser ut och kanske skapa en ny produkt, och k�pare kan informera sig om hur utbudet ser ut och kanske testa n�gon vara de inte testat f�rrut. M�nniskor f�r helt enkelt id�er av varandra. M�nniskor kan �ven finna varandra i tiden med hj�lp av ekonomin, s� att en hj�lpande hand finns d�r n�r man beh�ver den. Detta kan fr�mst ske genom att pengar �r en v�rdelagrare som g�r att tj�nster och gentj�nster inte beh�ver ske samtidigt. Och inte heller mellan samma personer. Du beh�ver inte v�nta p� att n�gon som �r skyldig dej en tj�nst r�kar komma f�rbi. Vem som helst �r skyldig dej en tj�nst. Det �r ekonomi.
VAD �R PENGAR?
En v�ldigt effektiv uppfinning i ekonomins historia �r pengarna. Efter att pengar uppfanns har hela ekonomin kommit att snurra runt dem och har blivit en penningekonomi, men egentligen �ndrar alla ekonomiska innovationer ekonomins spelregler och skapar en ny ekonomi. Man kan konstatera att Marx i "Kommentarer till Gothabanken" skissade p� en ultimat ekonomi d�r man kvitterade ut arbetskvitton p� hur mycket man hade arbetat som man kunde l�sa in mot varor. Detta �r ju n�stan pengar fast inte riktigt i dagens mening. Pengar �r vad man g�r dom till. Stoppar man madrassen full med sedlar s� �r dom madrasstoppning. Tappetserar man med sedlar s� �r dom tapeter. T�nder man en fet cigarr med en sedel s� �r det brinnande papper. Och singlar man slant s� �r det en slumpgenerator. Inom ekonomin s� fyller pengar flera olika funktioner, som alla har utvecklats under historien. Pengar fungerar huvudsakligen som bytesmedel, prism�ttstock och som v�rdelagrare i b�de statisk och dynamisk form. Pengar �r i en bytesekonomi en f�ruts�ttning f�r utbyte av varor och tj�nster och m�ste d�rf�r vara i omlopp f�r att utbytet av varor och tj�nster inte ska hindras. I Ryssland har man under 1990talet kompletterat penningekonomin med �kta gammaldags byteshandel eftersom rubeln �r v�rdel�s och dollarn kostar f�r mycket. I den gamla planekonomin s� hade man inte avskaffat pengar. Som praktiskt arrangemang s� �r pengar sv�rt att ers�tta, �ven om en penningekonomi ocks� inneb�r vissa risker. I Tyskland under 1920talet s� kollapsade ekonomin helt och h�llet. Det hade aldrig skett med en bytesekonomi. Pengar �r gjorda f�r att cirkulera i ekonomin och symbolisera alla de tj�nster och gentj�nster som g�rs, allt arbete och alla varor. F�r att detta ska fungera s� m�ste alla veta ungef�r hur mycket pengar �r v�rda. Och v�rdet p� pengar �r helt enkelt v�rdet p� allt arbete som har utf�rts delat med alla pengar. S�vida det inte dyker upp falskmyntare f�r d� finns det helt pl�tsligt f�r mycket pengar och s� snart man m�rker detta s� blir pengarna mindre v�rda. Av detta sk�l m�ste produktionen av pengar i ett land vara statlig, s� att man kan ha ett hum om hur mycket pengarna �r v�rda egentligen.
VAD �R BANKEN?
Banker �r en annan historisk uppfinning som �ndrade ekonomins lagar. Ibland kunde man bli st�ende med mer pengar p� fickan �n man hade anv�ndning av, iallafall f�r �gonblicket. Eftersom detta var en tillg�ng man kunde avvara s� kunde man ju k�pa saker f�r pengarna, fast problemet var ju att man inte beh�vde s� mycket just nu. Dock fanns det andra som beh�vde pengar. Pengarna borde komma ut i rotation igen. I en bank kan man s�tta in pengar man inte beh�ver just nu, eller l�na andra m�nniskors pengar om man beh�ver det. Eftersom en bank �r en verksamhet med m�nniskor som jobbar s� beh�ver banken ocks� tj�na pengar. Det kostar att nyttja bankens tj�nster. L�nar man s� m�ste man betala tillbaka mer �n vad man har l�nat. Det �r vad det kostar att l�na. Om man har pengar p� bank s� f�r man ist�llet betalt. S� fungerade det iallafall fr�n b�rjan.
VAD �R �GANDER�TT?
Ursprunget till �gander�tten m�ste vara ansvaret. Att v�rna om n�gonting och d�rf�r ox� best�mma �ver det. Paradigmexemplet �r ens barn som man har f�rt till v�rlden och d�rf�r har ansvar f�r tills de har v�xt upp. �gander�ttens ursprung m�ste vara f�r�ldraskapet - troligen moderskapet. Att �ga betydde ursprungligen att ha v�rdnad om och ansvar f�r - n�mligen sina barn. Detta motsvarar ganska v�l den relativa �gander�tt som �r vanligast genom de m�nskliga kulturerna i och utanf�r historien. S� l�nge m�nniskan var nomader kunde man inte heller �ga mer �n vad man kunde b�ra med sig. Denna koppling mellan b�rande och �gande finns det �nnu sp�r av i kulturen. Att bara �ga det man b�r - kl�derna - �r idag ett spr�kligt uttryck f�r yttersta fattigdom. Och "barn" betyder ursprungligen b�rda, n�got man b�r - d�rav t.ex "barnab�rd". Den ursprungliga relativa �gander�tten innebar snarare att man underkastade sig och tj�nade, att man fr�mjade och d�rf�r ox� fick tempor�r nyttjander�tt som geng�va. Det absoluta �gander�tten - d�r man f�r g�ra vad man vill med sin egendom - �r av senare datum. Den absoluta �gander�tten d�r man �ven har r�tt att utnyttja, missbruka, och f�rst�ra det man �ger. Detta g�ller ursprungligen d�da ting. Att g�ra vad man vill inneb�r att man �ven f�r vanv�rda och f�rst�ra v�rden utan att n�gon har r�tt att l�gga sig i. Denna r�tt tillskrevs ursprungligen gudarna och �ven i andra hand deras st�llf�retr�dare p� jorden - de absolutistiska pr�stkungarna i fr�mre orienten. I den romerska juridiken s� fanns den absoluta �gander�tten f�r privatpersoner kodifierad och det �r d�rifr�n som Europa, USA och resten av den kapitalistiska v�rlden har �rft den. Den fanns inte hos de gamla europeiska stammarna. Absolut �gander�tt �r ol�mpligt inom s�v�l ekonomin som privatlivet. Man �ger inte sin partner och inte sina barn. Man har heller inte absolut �gander�tt till sitt f�retag eller sina id�er. Id�er och f�retag �r ju "manliga" motsvarigheter till barn. Alternativet �r en begr�nsad �gander�tt. Ett samh�lle med absolut �gander�tt �r ett samh�lle som har ett centralt absolutistiskt inslag. Hayek och �sterrikiska skolan �r kritisk till patent som de anser f�rhindrar fri konkurrens. Copyright �r dock okej f�r dem.
Ok, detta �r �n s� l�nge lite spretigt, men jag jobbar p� det.
H�ll utkik efter en ny text om "Penningekonomins baksida"; snart p� Ouranos!