Demokratin har en m�ngtusen�rig historia. I byar och stamsamh�llen i Indien, Europa, Nordamerika osv f�rlorar sig demokratins ursprung i historiens mest avl�gsna dimmor.
Men historiskt har demokratin tillh�rt ganska sm� samh�llen medan st�rre samh�llen har varit mer eller mindre diktatoriska. De moderna demokratierna �r historiskt unika i sin storlek som demokratier.
Den moderna demokratiseringen har skett i tre v�gor. Den f�rsta demokratiseringsv�gen kom n�r amerikanska och franska revolutionerna s�nde liberala och demokratiska signaler �ver Europa och hela v�rlden. Den andra v�gen sammanf�ll med f�rsta v�rldskriget och tiden strax d�refter d� t.ex Sverige blev demokratiskt. Den tredje v�gen var kommunismens sammanbrott runt 1990.
Demokratin har b�de intrinsikalt och instrumentellt v�rde. Demokratin �r inte bara ett praktiskt arrangemang som med effektivitet uppfyller vissa m�l. Demokratin i bred mening �r ocks� det mest r�ttvisa styrelseskicket och d�rf�r ett m�l i sej. Michael Waltzer anser exempelvis att f�r att ett politiskt besut ska vara moraliskt r�tt s� m�ste det f�rst vara demokratiskt. I den m�n man utg�r fr�n individualism s� m�ste demokrati vara det b�sta styrelseskicket eftersom individer har st�rst sj�lvbest�mmande d�r.
Demokratin som nationellt styrelseskick �r �verl�gset p� att neutralisera sp�nningar i samh�llet och minimera konflikterna inom och mellan samh�llena. Inga demokratier har n�gonsin startat krig mot varandra.
Demokratin �r b�st p� att motverka maktmissbruk och d�rmed minska problemen i samh�llet. I en demokrati har ocks� varje enskild individ st�rst chans att slippa bli f�rtryckt. S� som individ b�r man allts� f�redra demokrati framf�r n�got mer diktatoriskt system. Det �r bara i en demokrati som s�dana m�nskliga r�ttigheter som yttrandefrihet och �siktfrihet kan garanteras. Detta h�r samman med att demokratin ocks� kan definieras som styrelseskicket med maximalt individuellt sj�lvbest�mmande. Bara anarki inneh�ller mer individuellt sj�lvbest�mmande och det �r inget styrelseskick.
Man kan se p� ett land eller samh�lle som en samling individer, som en samling grupper, som n�gonting lett av en elit eller som en integrerad organism. De tv� f�rsta syns�tten �r klart prodemokratiska medan de tv� senare �r mera problematiska.
Att se samh�llet som en organism kan vara f�renligt med ett demokratiskt statsskick men f�ruts�tter inte ett s�nt. Att se samh�llet som n�dv�ndigtvis lett av en elit �r dock ett klart antidemokratiskt syns�tt. Fascister och h�gerextremister f�ruts�tter just detta. D�rmed ses p�st�tt demokratiska l�nder som falsarier.
Kommunister sa sig efterstr�va ett klassl�st samh�lle men skapade i verkligheten ett starkt hierarkiskt samh�lle styrt av en liten elit. Ideologen bakom denna utveckling var ursprungligen Lenin �ven om ocks� Marx sj�lv n�mner t.ex "proletariatets diktatur".
Det kan l�ta mots�gelsefullt med demokratifientliga liberaler, men faktum �r att inte alla liberaler ser demokratin som n�got odelat positivt. Avh�ngare av den minimala staten, nattv�ktarstaten, vill ha s� litet politiskt inflytelseomr�de som m�jligt. �ven om majoriteten skulle vilja n�got annat; och hittills har ingen nattv�ktarstat r�stats fram. Den minimala staten tycks allts� inte kunna uppr�ttas p� demokratisk v�g.
Den moderna demokratin i t.ex Sverige �r ju isj�lvaverket ett mellanting mellan demokrati och expertv�lde. Delvis �r detta en n�dv�ndighet och delvis �r detta ett problem. Problemet �r att det �r de sj�lvutn�mnda experterna (experter utser andra experter) som best�mmer vad de ska best�mma om och vad folket ska best�mma om. Det �r inte folket som �verl�mnar vissa beslut �t experterna. Det �r experterna som �verl�mnar vissa beslut �t folket.
Det finns en uppfattning att det sjunkande r�sttalet beror p� besvikelse �ver den politiska processens resultat. T.ex s� har varken folkomr�stningen om h�gertrafik eller om k�rnkraft f�ljts. Det �r viktigare att folk k�nner sig delaktiga i beslutsprocessen �n att alltid det b�sta beslutet fattas.
Genom historien ser man varje form av demokrati str�va mot n�gon form av v�lf�rdssamh�lle. Att motverka v�lf�rdssamh�llet �r att fr�nta demokratin dess positiva potential och str�van. Alternativet till ett v�lf�rdssamh�lle, privat eller offentligt, �r en repressiv diktatur, privat eller offentlig.
Ett v�lf�rdssamh�lle utan demokrati � andra sidan �r t�nkbart men har inget skydd mot maktmissbruk. Demokrati �r ett skydd mot utsugning, repression och krig. Det har framf�rts klagom�l p� att t.ex nazisterna faktiskt blev framr�stade till makten. Men jag f�rst�r inte hur detta skulle kunna vara ett argument mot demokratin. Nazisterna avskaffade demokratin och var d�rf�r odemokratiska. Dom l�t inte det tyska folket �ngra sig vilket �r en essentiell del av demokratin. Att vilja avskaffa eller begr�nsa demokratin �r att st�lla sig p� deras sida. Problemet med demokratin �r att det inte finns tillr�ckligt av den. Demokratins problem ska l�sas genom �nnu mer demokrati.
H�gerextrema grupper, fr�n nynazister till nyliberaler, �r inte bara motst�ndare till v�lf�rdstaten utan �r �ven ljumma eller negativa till demokratin som s�dan. De vill ha l�nga mandatperioder, f�r det inneb�r f�rre val, och att f�rre samh�llsomr�den st�r under politiskt inflytande. Att undanta riksbanken fr�n politiskt inflytande var en nyliberal id�.
Demokrati kr�ver ocks� marknadsekonomi. Om inte individerna kan best�mma �ver sina egna ekonomiska f�rehavanden s� har de inte mycket frihet. Man ska inte tro att regimkritiker har det l�tt under en planekonomi.
Demokrati beh�ver inte enbart vara nationalstatlig demokrati. Alla instutitioner inneh�ller ett flertal m�nniskor som ska samsas. D�rf�r kan demokrati f�rekomma i de flesta institutioner.