 |
|
N�GOT OM ASTRONOMI
|
N�r jag konstruerat solv�rme, har jag ramlat �ver en del konstiga fakta,
som inte har s� mycket med energi att g�ra,
MEN jag vill iallafall skriva ner dom h�r.
Om du �r intresserad, l�s vidare. H�r �r n�gra:
"Solarkonstanten" �r den konstanta str�lningseffekt som tr�ffar jorden
utanf�r v�r atmosf�r, och �r satt till 1354 W/m2. Jag s�ger "satt", d�rf�r
att den varierar n�got med solens varierande utstr�lning.
1354 Watt p� varje kvadratmeter �r en mycket stark effekt, det �r lika
mycket som en mindre spisplatta, eller n�stan 2 h�stkrafter.
Solens massa �r 2x10 upph�jt till 27 Ton, eller 745 ggr st�rre �n den samlade
massan av alla planeter och annan materia i v�rt solsystem.
Dess totala energiutstr�lning �r 4x10 upph till 26 W.
Solens diameter �r 1392000 km.
Om du kunde l�gga 108 st solklot bredvid varandra skulle dessa t�cka
avst�ndet mellan solen och jorden.
Solen �r 150 miljoner km fr�n jorden. Den dubbla str�ckan �r bas i
trigonometriska ber�kningar n�r man vill m�ta avst�nden till stj�rnorna,
och kallas "Astronomisk enhet" AE.
F�r att g�ra en komplett avst�ndsber�kning beh�vs tv� observationer med
en sex m�nader l�ng kaffepaus emellan. Dessutom ska den f�rsta observationen
ske n�r solen befinner sig i 90 graders vinkel fr�n m�tobjektet. Detta f�r
att f� en maximal bredd p� triangelns bas = en AE.
Med en AE som bas kan man g�ra avst�ndsber�kningar till dom n�rmaste
stj�rnorna.
Det avst�nd som representeras av en vinkel av en b�gsekund kallas "parsec"
och �r = 3,26 ljus�r, vilket �r den n�tta summan av 300.000 x 3600 x 8766
x 3,26 = 30.900.000.000.000 km.
Ljushastigheten = 300,000 km/sec
sek/timme = 3,600
timmar/�r = 8,766
En b�gsekund �r en otroligt liten vinkel.
Om du delar en cirkel i 360 grader,
sedan delar du graden i 60 minuter, och minuten i 60 sekunder, d� har du
f�tt en b�gsekund.
Eftersom ingen stj�rna �r n�rmare �n 4 ljus�r bort, blir alla m�tningar till
stj�rnorna mindre �n en b�gsekund. (Man kan undra hur dom klarar av det?)
Ute i rymden fungerar inte v�r normala uppfattning om kroppars r�relse, f�r
om man tittar p� m�nen fr�n en plats ovanf�r solen, ser m�nens r�relse ut
som en gr�shoppas hoppande �ver jorden.
Detta st�ller min vanliga fysiska uppfattning upp och ner, eftersom m�nen
m�ste
bromsa sin r�relse i rymden med 6860 km/tim och sedan accelerera med
6860 km/tim varje m�nvarv, allts� var 29:e dag.
Med tanke p� m�nens massa, hur stor kraft g�r �t f�r att g�ra detta?
Blev det sv�rt?
Se det s� h�r:
Jorden r�r sig runt solen ett varv p� ett �r. Den, liksom alla planeter och
m�nen snurrar motsols i ett ganska plant skikt runt solen.
N�r m�nen befinner sig i nedan, allts� mellan
jorden och solen, g�r den 3430 km/tim l�ngsammare �n jorden. N�r m�nen �r
full, allts� n�r jorden befinner sig mellan m�nen och solen, g�r m�nen
3430 km/tim fortare �n jorden.
Jag kanske ska n�mna, att jordens hastighet runt solen �r 107.000 km/tim.
Om du tittar p� rubriken "Gallileo & Io" f�r du se ett par bildsekvenser
tagna av
satteliten Gallileo, n�r den flyger f�rbi en av Jupiters m�nar "Io".
Den har aktiva vulkaner som bl�ser �nda upp till 35 km h�jd, det �r en s�dan
du ser p� bilderna. Dessa vulkaner �r dom hetaste i v�rt solsystem.
Om du sj�lv vill f� nyheter fr�n NASA, tryck p� NASA-L�NK och subscribe
(anm�l) dig.