Bäst: Stämningen var fin.
Sämst: Ulf Sturesson sjöng inte speciellt bra.
Betyg: 4/5

Kommer in i Södra Teatern helt andfådd efter att ha gått uppför alla trappor från Slussen, pustar ut och köper 
mig senaste EP:n och en t-shirt. Sen tar jag en öl för att fira inledningen av min två veckor långa julledighet.
Det ringer i klockorna och det låter som brandlarmet men det är det inte. Det är bara signalen för att det är dags
att gå in och sätta sig. Jag har parkettplats och ser utmärkt därifrån. Att Frans från Fireside river min biljett när 
jag går in gör ju inte saken sämre. Killarna kommer in och vi lutar oss tillbaka för att njuta av konserten. 
De bjuder på låtar från båda skivorna och nya EP:n. De har flera gäster med sig där vissa är bättre andra. Ulf 
Sturessons låt som framförs på svenska är inte direkt kvällens höjdare. Däremot när Mikael Herrström, deras
producent, sjunger en låt känns det bra. Mattias missar att han ska spela munspel i mitten av låten så Hellström 
får ropa på honom och han springer till micken för att spela. Stefan Sundström dyker upp på slutet och sjunger 
en låt på värmländska(!). En tjej som hette Lotta spelade såg på den sistnämnda låten och en tidigare låt under
konserten, det lät väldigt kusligt och skapade en skön stämning. Min favorit är nästan alltid Concrete Jungle men
även It Wont Grow, Together in the Darkness, I Can't Hold Myself in Line och Be With Me var underbara.
Det är synd att de inte ska spela ihop mer, fast man kan ju alltid hoppas att de ändrar sig.