Mamma h�vdar att jag har selektiv h�rsel. Jag h�r aldrig n�r n�gon ropar att jag ska diska eller g�ra n�got annat som jag inte vill. N�mner man choklad eller avocado har jag pl�tsligt b�ttre h�rsel �n st�lmannen. Det finns v�l en viss risk att mitt minne fungerar p� samma s�tt.
S�, en selektiv version av 2003;
I januari var jag tillbaka i Belfast f�r �nnu en termin. Tentaperioden avslutades med att jag och Mary gick och s�g The Rocky Horror Show. Och alla tentor klarades av, uppsatser blev godk�nda och h�mtades ut. Och s� b�rjade termin nummer tv�, med en dramakurs, en j�tteintressant kurs om krigsfilmer och en kurs om kulturella identiteter i Europa. Jag best�mde mig f�r att sluta jobba p� M-club f�r att f� mer tid till mina kompisar och skolan. Julie, Mary och Cormac fick ytterligare ett tillskott till huset n�r Julies pojkv�n Peter flyttade till Belfast fr�n Toronto. Han kom med en gitarr, mandolin och cirka 20 kilos �vervikt p� flyget. Vilket innebar �nnu mer musik i huset p� Lisburn Road. De var kanske d�rf�r jag tillbringade mer tid hos mina v�nner och mindre p� korridoren. Jen och Kyle flyttade in, och Jen och jag tog �ver det ena kylsk�pet i k�ket. Eller ja, halva �tminstonde. Och s� �ts det kakor under hela tiden vi bodde ihop. Vi r�ttf�rdigade v�r konsumtion av kakor genom varandra. Kyle var lika kaksugen som vi, men han dolde det b�ttre. "Anybody want a cookie?" (Dessa ord ska s�gas samtidigt som man viftar lockande med ett eller flera paket kakor, g�rna Oreos eller Tescos value chocolate chips cookies med en l�tt oljig eftersmak.)
Kurserna var oerh�rt givande, inte minst kursen om krigsfilmer och dramakursen. Jag l�rde mig s� mycket under �ret i Belfast, b�de p� universitetet och av att vara p� Nordirland. Trots att mitt rum var litet och k�ket ofta r�rigt s� k�ndes det vemodigt att �ka hem i b�rjan av juni. �ven om Mary, Jen, Kyle och Rikke redan �kt hem och det b�rjade k�nnas lite ensamt p� korridoren. Men det var sk�nt att komma hem till Sverige igen, bara en s�n sak som att ha varmvatten n�r man vill. Och att tr�ffa alla kompisar och sl�ktingar igen. Men det var lite av en omst�llning att vara hemma igen. Jag saknar fortfarande Tesco, Forbidden Planet, Cadburys choklad, att g� och ta en �l p� puben och alla mina v�nner i Belfast.
Det k�nns konstigt att l�sa magisterkurs och n�stan vara f�rdig med utbildningen. Hur kan tiden p� universitetet ha g�tt s� fort? Och �nd� har jag hunnit med att f� nya v�nner, fika p� Ariman och vara ute och dansa med rockpojkarna.
Nu �r det 2004, ett nytt �r. Enligt den kinesiska kalendern �r det Apans �r. Det verkar lovande, eftersom jag sj�lv �r apa.
musiken: Riot Girl - Good Charlotte, The Girl All the Bad Guys Want - Bowling for Soup, Mommy's Little Monster - Social Distortion, Sonny - New Found Glory, Letters to You - Finch, Hello Houston - The Starting Line, Fuct Up Kid - Mest, Please Don't Let Me Be Missunderstood - Nina Simone och The Pogues.
sett: Buzzcocks live p� The Empire, X-men 2, Sagan om Konungens �terkomst, Pirates of the Carribean, Blood or Whiskey live p� Giro's, Anit-Bush demonstrationen i Belfast, musikalerna Our House och The Rocky Horror Show, Camden Town, Apocalypse Now, The Deerhunter, Welcome to Sarajevo, polisbilar som ser ut som pansarfordon och stranden vid Dundrum Bay och Mournebergen fr�n h�stryggen.
ramblings index
back to index