Man var oense om flera saker i dom tidiga kristna församlingarna då några ansåg t. ex. att enbart judar skulle få vara med. Det bildades församlingar på olika håll och dom utvecklade olika gudstjänsbruk. Den katolska kyrkan blev på 300-talet statskyrka i Rom. Det ledde till att den fick en växande politisk betydelse i det romerska riket. Det var år 1054 som kyrkan splittrades och delades upp i en östlig och en västlig del: en ortodox kyrka och en romersk-katolsk.
|
"Men den dagen efter sabbaten gick de i gryningen till graven med kryddorna
som de hade gjort iordning. De fann att stenen var bortrullad från graven, och
när de gick in kunde de inte finna herren Jesu kropp. De visste inte vad
de skulle tro, men då stod där två män i skindande kläder framför dem.
Kvinnorna blev förskräckta och sänkte blicken mot marken, men männen sade till
dem: 'Varför söker ni den levande här bland de döda? Han är inte, han har
uppstått. Kom ihåg vad han sade till er, medan han ännu var i Galiléen: att
Människosonen måste överlämnas i syndiga människors händer och korsfästas
och uppstå på tredje dagen.' Då kom de ihåg hans ord, och när de hade
återvänt från graven, berättade de alltsammans för de elva och alla de andra.
Det var Maria från Magdala och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra
kvinnorna i deras sällskap talade om det för apostlarna. De tyckte att det
bara var prat och trodde inte på dem. Men Petrus sprang genast bort till
graven. När ha lutade sig in såg han bara linnesvepningen liggar där, och
han gick därifrån full av undran över det som hade hänt."
(Luk. 24:1-12) Denna text är hämtad ur Bibeln och detta hände omkring år 30. Man hittar två viktiga punkter i den katolska kyrkans tro i den här texten. Det första är att Jesus från Nasaret är Guds son och att han uppstått från de döda. Det andra är att Petrus spelar en viktig roll i det som skedde. Efter att Jesus uppstått gav en Petrus ett viktigt uppdrag. Han blev ledare för de övriga och därmed Roms förste biskop. Man brukar kalla Roms biskop för påve och denne betraktas som den katolska kyrkans ledare. |
| Dopet | Konfirmationen |
|---|---|
| När man döps så blir man medlem i kyrkan. Vanligtvis är det barn som döps men ibland blir vuxna också döpta. Före dopet ska man avlägga doplöftet. Då bekänner man sin tro på Kristus. När det är ett barn som ska döpas så avlägger faddrarna doplöftet, annars är det den vuxne som ska döpas som gör det. Vid själva dopet så öser prästen vatten över barnets huvud tre gånger. Om det är en nödsituation t. ex. att barnet är i dödsfara så kan en som inte är präst utföra dopet. | Det är allra vanligast att biskopen utför konfirmationshandlingen. Biskopen stiger fram till altaret i början av cermonin, lyfter sina händer över konfirmanderna och nedkallar Den helige ande. Sedan säger biskopen :"Jag tecknar dig med korsets tecken och bekräftar dig med frälsningens krisma (helig olja) i Faderns, Sonens och Den helige andens namn". Medan han säger det så gör han korstecknet på vars och ens panna med den heliga oljan. Efter det så ger han konfirmanden ett lätt slag på kinden och säger: "Frid vare med dig". Nu har biskopen utsett konfirmanden till Kristi stridsman. Konfirmanden är nu fullvärdig medlem i kyrkan. Ordet konfirmation betyder bekräftelse. |
| Altarets sakrament | De sjukas sakrament |
|---|---|
| Det firas mässa minst en gång om dagen i dom katolska kyrkorna. Varje katolik bör gå i mässan minst en gång i veckan. Mässan består av två delar: ordets gudstjänst och nattvardsfirandets eller offrets gudstjänst. Mässan börjar med att prästen och hans ministranter går fram till altaret. Mässan fortsätter sedan med församlingens syndabekännelse, sen böner och läsning ur Bibeln. På söndagarna brukar prästen hålla en predikan. Mässans viktigaste del är nattvardsfirandet. Då bärs bröd och vin fram till altaret. Den stora höjdpunkten inträffar när prästen läser instiftelseorden. Då förklarar han brödet och vinet som Krist kropp och blod. Församlingen faller på knä. Detta är den största skillnaden mellan den katolska kyrkan och andra kyrkan. Katolikerna tror nämligen att brödet och vinet ÄR Kristi kropp och blod. Församlingen går fram och tar nattvarden. Genom nattvarden förenas katolikerna med Kristus och får del av den gudomliga nåden. | Om någon är sjuk och inte har möjlighet att gå på en mässa så kallar dom anhöriga på prästen. Om det är en allvarlig sjukdom katoliken har så kan han/hon få del av de sjukas sakrament. Då smörjer prästen den sjukes panna, fötter och händer under en bön om att den sjuke ska bli frisk igen. De sjukas sakrament leder också till syndernas förlåtelse. |
| Äktenskapet | Prästvigingen |
|---|---|
| Äktenskapet är oupplösligt i den katolska kyrkan. Skilsmässa är alltså inte tillåtet. Mne kyrkan medger ibland att två makar får flytta isär om det blir för jobbigt för dom att bo med varandra. Det är många som protesterar och tycker att det är strängt, men då svara kyrkan med att dom bara vill hjälpa två äkta makar att leva tillsammans. Det som är frånskild och omgift är utestängd från sakramenten. | Prästvigingen De katolska prästerna lever i celibat (ogifta) för att dom ska kunna ägna all sin tid åt sin församling. Dom måste ha tid till att lyssna och förstå andra människor när dom har bekymmer. I mässan ska prästen predika och en av hans viktigaste uppgifter är att förmedla sakramenten. Prästen vigs av biskopen och denna handling är betydelsefull och därför ett sakrament. |
| Botens sakrament | Biktstol |
|---|---|
| Katolikerna rekommenderas att bikta sig minst en gång om året. Vid en allvarlig synd är det nödvändigt att han/hon går till en kyrka för att bikta sig. Men dom flesta kommer ialla fall och bekänner vardagliga småsynder. En bikt kan gå till såhär: Biktbarnet kallas den som ska bikta sig. Han tänker igenom vad som hänt sedan föregående bikt innan denne går in i biktstolen. I de flesta fall är biktstolen inbyggd så att den som biktar sig kan stänga om sig. Men ibland består biktstolen bara av en enkel skärm där den som biktar sig faller på knä på ena sidan. Biktbarnet börjar med att tala om när han senast biktade sig. Sedan bekänner han sina synder och avslutar med: "Dessa och alla de synder ajg begått ångrar jag av hela mitt hjärta". Prästen frågar om något är oklart och tröstar om biktbarnet är mycket ledsen. Det viktigaste i bikten är när prästen ber en kort bön, gör korstecknet över biktbarnet och säger: "Jag löser dig från dina synder i Faderns, Sonens och Den helige andes namn. Gå i frid!". Biktbarnet avslutar med: "Amen". Efter bikten uppmanas den som biktat sig att göra bot. då ställer han till rätta det som blivit fel och det kan bestå av en bibelläsning och bön. |
|
|
Lite fakta om Vatikanstaten:
Officiellt namn: Stato della Cittá Vaticano Folkmängd: c:a 1000 invånare Statskick: självständigt påvedöme Statschef: Johannes Paulus II Yta: 0,44 km2 Språk: italienska och latin Nationaldag: 22 oktober, den dag då Johannes Paulus II tillträdde sitt ämbete Flagga: 
|
