CDR-STRATEGI-REGELVERK
�
INLEDNING
Det h�r lilla
regelverket �r mestadels till f�r att spelarna ska f� en inblick i vad som sker bakom
kulisserna. Endast en liten del av de redan f� reglerna kan vara till anv�ndning, t ex
de olika truppernas verkan, plus och minus av olika slag och s� vidare. Nedan f�ljer nu
en sammanst�llning av det strategi-PBEM som g�r under det enkla men �ndock s� eminenta
namnet CDR-Strategi.
F�RUTS�TTNINGAR
Alla b�rjar spelet med
ett land var. Landet inneh�ller ett antal st�der, och h�ller en arm�. F�r att vinna
spelet g�ller det att vara sist kvar. Man sl�r ut sina motst�ndare genom att g�ra en
av f�ljande fyra aktioner, sl� ut alla fiendens bef�lhavare, sl� ut alla fiendens
soldater, sl� ut alla fiendens st�der, eller helt enkelt mottaga en villkorsl�s
kapitulation.�
Alla spelare har �ven
en karta d�r de har alla andras st�der och trupper utsatta, efter varje utf�rt drag
mottar alla spelare en lista med koordinater f�r alla nya positioner. Det �r sedan upp
till spelaren sj�lv att genomf�ra dragen p� sin egen karta. Han mottager kanske �ven
en lista med sina egna f�rluster, och �ver ungef�rliga f�rluster hos sin motst�ndare.
Man f�r dock alltid veta om man d�dat den andres bef�lhavare. Slutligen s� f�r man
�ven en lista p� i vilken ordning dragen sker n�sta runda, samt n�r tidsgr�nsen f�r
n�sta drag g�r ut (givetvis beroende p� n�r den eminente spel�vervakaren har en lucka
i planeringen). All kommunikation mellan allierade, och eventuellt mellan fiender, sker
genom spel�vervakaren, och f�rmedlas n�sta runda.
DRAGET
Innan varje drag ska
genomf�ras har alla spelare mottagit en lista p� turordningen. P� listan kommer
l�ndernas namn att anv�ndas. Sedan genomf�r spelledaren dragen i den ordningen som
listan har visat. Det kan ibland d�rf�r vara l�mpligt att fr�n spelaren meddela �ven
ett alternativt drag. Om t ex spelare A anfaller spelare B i sitt drag, kanske B hellre
enbart vill fly ist�llet f�r ,att som han hade skrivit i sitt drag, anfalla A. Allts�,
dragen g�rs efter en ny slumpm�ssig ordning inf�r varje runda. Draget best�r av tv�
moment f�r varje spelare, f�rst f�rflyttning, sedan anfall.�
KARTAN & MARK�REN
Kartan best�r av ett
antal l�nder med respektive st�der utsatta. Terr�ngen p� kartan varierar fr�n st�pp
och kullar till skog och berg till v�gar och broar. Trupper f�r ej f�rflyttas p� eller
�ver vatten. �ver kartan r�r man sig med sina mark�rer, mindre kopior av vapensk�lden
med truppernas siffror p�. Kartsymbolerna kommer att te sig naturliga n�r kartan
inspekteras.
Mark�ren �r en
miniatyr av landets vapensk�ld. I v�nstra �vre h�rnet st�r attackv�rdet mot rytteri,
i h�gra st�r attackv�rdet mot fotfolk, i nedre v�nstra h�rnet st�r f�rsvarsv�rdet
och i h�gra f�rflyttningen. Mitt p� sk�lden �r symbolen f�r det aktuella truppslaget
utm�rkt.�
TRUPPERNA
L�ndernas arm�er
best�r av olika vapenslag, som �r olika bra p� olika saker. Arm�erna inneh�ller
oftast inte alla vapenslagen, utan endast tv� eller tre. Varje truppslag har f�ljande
siffror, attack mot ryttare, attack mot fotfolk, f�rsvarsv�rde och f�rflyttning.
B�gskyttar har �ven en siffra till i parentes efter siffran f�r attack mot fotfolk och
ryttare. Denna siffra st�r f�r b�gskyttarnas attackv�rde i f�rsta anfallsv�gen i en
konfrontation. N�r trupperna f�rdas p� en v�g dubblas f�rflyttningsf�rm�gan.
Trupperna �r olika
stora, men kan under spelets g�ng delas eller sl�s ihop som man vill. Antalet m�n i
truppen f�r dock ej �verstiga 2000.
�
B�gskyttar ��������� ���
3
�����������������
3 (5)
���������������
2 (5)
���������� 2 ��������
������ B�ge
Infanteri
�������������� 2
�����������������
4
�������������������
3
�������������� 3
������������� Spiklubba
Pikenerare
������������� 2
�����������������
3
�������������������
5
�������������� 2
���������������
Spjut
Kavalleri
������������ � 4
�����������������
5
�������������������
4
�������������� 5
���������������
Sv�rd
Riddare
������������
��� 3
�����������������
6
�������������������
5 ���������
� 6
����������� ��� Sk�ld
�
Varje
trupp har sin ledare, bef�lhavare. Han ser till att trupperna sk�ter det de ska. Vid
varje konfrontation �r det en viss risk att bef�lhavaren finns bland de d�da. Om han
skulle d�, f�r trupperna minus p� b�de attack- och f�rsvarsv�rde. Man kan d� flytta
ihop de ledarl�sa trupperna� med en trupp som
har en bef�lhavare, men om ledaren ej tidigare har lett s�dana styrkor f�r man �nd�
en liten minusmodifikation�
R�tt
ledare = Ingen modifikation
Ledare utan erfarenhet av truppslaget = -7
General = Ingen modifikation
�verste = Ingen modifikation
Kapten = Ingen modifikation
L�jtnant = -7
Sergeant = -10
Trupp utan ledare = -15
ST�DER
Varje land
har sina st�der, som �r viktiga platser att h�lla i ett krig. Om man f�rlorar alla
sina st�der har man f�rlorat kriget, och �r tvingad till kapitulation. Om man under
krigets g�ng skulle f�rlora sin huvudstad, f�rlorar man �ven chansen att eventuellt
h�mta in nya bef�lhavare. Man beh�ver inte ha n�gra trupper i st�derna f�r att
f�rsvara dem, ist�llet finns ett fast f�rsvarsv�rde som anv�nds. 15 f�r vanliga
st�der, och 20 f�r huvudst�der. Dessa tal l�ggs till en eventuell trupps
f�rsvarsv�rde som befinner sig i staden.
ATTACK & F�RSVAR
N�r tv�,
eller fler, trupper st�r s� n�ra varandra att de n�r varandra kan man anfalla. Om man
anfaller fr�n mer �n en rutas avst�nd halveras dock anfallsv�rdet. N�r man st�r inom
tv� rutors avst�nd kan man p� ett ungef�r avg�ra hur stor den andres arm� �r. Med
en felprocent beroende p� var man st�r p� 50 p� sl�tt och i skog, och med en
felprocent p� 25 p� kullar och i berg.�
Beroende
p� var man befinner sig i terr�ngen kan man f� plus p� antingen sitt anfall eller sitt
f�rsvar. Se tabell nedan.�
Anfall ur
skog = +5 i anfallsv�rde
Anfall ner fr�n kulle eller berg = +7 i anfallsv�rde
F�rsvarar fr�n berg = +10 i f�rsvarsv�rde
F�rsvarar fr�n kulle = +7 i f�rsvarsv�rde
ANFALLSRUNDAN
Ett anfall
g�r till p� f�ljande s�tt. Man tar attackv�rdet och g�ngrar det med antalet man som
ing�r i truppen, och delar p� femtio. Sedan tar man f�rsvarsv�rdet f�r fienden,
g�ngar det med antalet m�n och delar �ven det p� femtio. Till sist l�gger man till
1OBT100 till varje v�rde, och �ven i vissa fall en del modifikationer. Om styrkan
inneh�ller f�rre �n 20 man l�gger man dock endast till 1OBT20. Varje sida f�rlorar nu
s� m�nga man som den andra har i v�rde. Som avslutning sl�r man 1T100 f�r att se om
bef�lhavaren var bland de d�da. Hos anfallaren finns det 5% risk att han var det, och
hos f�rsvararen 10%.
Om man
skulle ha flera olika truppslag i samma trupp, s� genomf�r man hela proceduren p� exakt
samma vis f�r varje slag, f�rutom att man endast sl�r en OBT100 i alla fall.
Exempel.
Spelare A anfaller med 500 kavallerister mot Spelare B�s 300 infanterister. B h�ller
dock en h�jd, och f�r d� +7 p� sitt f�rsvarsv�rde.
500 kavallerister x 5 i attackv�rde = 2500/50 = 50 + 60 i OBT100 = 110
300 infanterister x 3 i f�rsvarsv�rde = 900/50 = 18 + 90 i OBT100 + 7 i modifikation =
115
A f�rlorar s�deles 115 p� den attacken, och B f�rlorar 110 n�r han f�rsvarar sig.
�