CDR-STRATEGI-REGELVERK

INLEDNING

Det h�r lilla regelverket �r mestadels till f�r att spelarna ska f� en inblick i vad som sker bakom kulisserna. Endast en liten del av de redan f� reglerna kan vara till anv�ndning, t ex de olika truppernas verkan, plus och minus av olika slag och s� vidare. Nedan f�ljer nu en sammanst�llning av det strategi-PBEM som g�r under det enkla men �ndock s� eminenta namnet CDR-Strategi.

F�RUTS�TTNINGAR

Alla b�rjar spelet med ett land var. Landet inneh�ller ett antal st�der, och h�ller en arm�. F�r att vinna spelet g�ller det att vara sist kvar. Man sl�r ut sina motst�ndare genom att g�ra en av f�ljande fyra aktioner, sl� ut alla fiendens bef�lhavare, sl� ut alla fiendens soldater, sl� ut alla fiendens st�der, eller helt enkelt mottaga en villkorsl�s kapitulation.�

Alla spelare har �ven en karta d�r de har alla andras st�der och trupper utsatta, efter varje utf�rt drag mottar alla spelare en lista med koordinater f�r alla nya positioner. Det �r sedan upp till spelaren sj�lv att genomf�ra dragen p� sin egen karta. Han mottager kanske �ven en lista med sina egna f�rluster, och �ver ungef�rliga f�rluster hos sin motst�ndare. Man f�r dock alltid veta om man d�dat den andres bef�lhavare. Slutligen s� f�r man �ven en lista p� i vilken ordning dragen sker n�sta runda, samt n�r tidsgr�nsen f�r n�sta drag g�r ut (givetvis beroende p� n�r den eminente spel�vervakaren har en lucka i planeringen). All kommunikation mellan allierade, och eventuellt mellan fiender, sker genom spel�vervakaren, och f�rmedlas n�sta runda.

DRAGET

Innan varje drag ska genomf�ras har alla spelare mottagit en lista p� turordningen. P� listan kommer l�ndernas namn att anv�ndas. Sedan genomf�r spelledaren dragen i den ordningen som listan har visat. Det kan ibland d�rf�r vara l�mpligt att fr�n spelaren meddela �ven ett alternativt drag. Om t ex spelare A anfaller spelare B i sitt drag, kanske B hellre enbart vill fly ist�llet f�r ,att som han hade skrivit i sitt drag, anfalla A. Allts�, dragen g�rs efter en ny slumpm�ssig ordning inf�r varje runda. Draget best�r av tv� moment f�r varje spelare, f�rst f�rflyttning, sedan anfall.�

KARTAN & MARK�REN

Kartan best�r av ett antal l�nder med respektive st�der utsatta. Terr�ngen p� kartan varierar fr�n st�pp och kullar till skog och berg till v�gar och broar. Trupper f�r ej f�rflyttas p� eller �ver vatten. �ver kartan r�r man sig med sina mark�rer, mindre kopior av vapensk�lden med truppernas siffror p�. Kartsymbolerna kommer att te sig naturliga n�r kartan inspekteras.

Mark�ren �r en miniatyr av landets vapensk�ld. I v�nstra �vre h�rnet st�r attackv�rdet mot rytteri, i h�gra st�r attackv�rdet mot fotfolk, i nedre v�nstra h�rnet st�r f�rsvarsv�rdet och i h�gra f�rflyttningen. Mitt p� sk�lden �r symbolen f�r det aktuella truppslaget utm�rkt.�

TRUPPERNA

L�ndernas arm�er best�r av olika vapenslag, som �r olika bra p� olika saker. Arm�erna inneh�ller oftast inte alla vapenslagen, utan endast tv� eller tre. Varje truppslag har f�ljande siffror, attack mot ryttare, attack mot fotfolk, f�rsvarsv�rde och f�rflyttning. B�gskyttar har �ven en siffra till i parentes efter siffran f�r attack mot fotfolk och ryttare. Denna siffra st�r f�r b�gskyttarnas attackv�rde i f�rsta anfallsv�gen i en konfrontation. N�r trupperna f�rdas p� en v�g dubblas f�rflyttningsf�rm�gan.

Trupperna �r olika stora, men kan under spelets g�ng delas eller sl�s ihop som man vill. Antalet m�n i truppen f�r dock ej �verstiga 2000.

Truppslag ���������� F�rflyttning������� Attack fot���������� Attack h�st������� F�rsvar ���������� Symbol

B�gskyttar ��������� ��� 3 ����������������� 3 (5) ��������������� 2 (5) ���������� 2 �������� ������ B�ge
Infanteri �������������� 2 ����������������� 4 ������������������� 3 �������������� 3 ������������� Spiklubba
Pikenerare ������������� 2 ����������������� 3 ������������������� 5 �������������� 2 ��������������� Spjut
Kavalleri ������������ � 4 ����������������� 5 ������������������� 4 �������������� 5 ��������������� Sv�rd
Riddare ������������ ��� 3 ����������������� 6 ������������������� 5
��������� � 6 ����������� ��� Sk�ld

BEF�LHAVARE

Varje trupp har sin ledare, bef�lhavare. Han ser till att trupperna sk�ter det de ska. Vid varje konfrontation �r det en viss risk att bef�lhavaren finns bland de d�da. Om han skulle d�, f�r trupperna minus p� b�de attack- och f�rsvarsv�rde. Man kan d� flytta ihop de ledarl�sa truppernamed en trupp som har en bef�lhavare, men om ledaren ej tidigare har lett s�dana styrkor f�r man �nd� en liten minusmodifikation�

R�tt ledare = Ingen modifikation
Ledare utan erfarenhet av truppslaget = -7
General = Ingen modifikation
�verste = Ingen modifikation
Kapten = Ingen modifikation
L�jtnant = -7
Sergeant = -10
Trupp utan ledare = -15

ST�DER

Varje land har sina st�der, som �r viktiga platser att h�lla i ett krig. Om man f�rlorar alla sina st�der har man f�rlorat kriget, och �r tvingad till kapitulation. Om man under krigets g�ng skulle f�rlora sin huvudstad, f�rlorar man �ven chansen att eventuellt h�mta in nya bef�lhavare. Man beh�ver inte ha n�gra trupper i st�derna f�r att f�rsvara dem, ist�llet finns ett fast f�rsvarsv�rde som anv�nds. 15 f�r vanliga st�der, och 20 f�r huvudst�der. Dessa tal l�ggs till en eventuell trupps f�rsvarsv�rde som befinner sig i staden.

ATTACK & F�RSVAR

N�r tv�, eller fler, trupper st�r s� n�ra varandra att de n�r varandra kan man anfalla. Om man anfaller fr�n mer �n en rutas avst�nd halveras dock anfallsv�rdet. N�r man st�r inom tv� rutors avst�nd kan man p� ett ungef�r avg�ra hur stor den andres arm� �r. Med en felprocent beroende p� var man st�r p� 50 p� sl�tt och i skog, och med en felprocent p� 25 p� kullar och i berg.�

Beroende p� var man befinner sig i terr�ngen kan man f� plus p� antingen sitt anfall eller sitt f�rsvar. Se tabell nedan.�

Anfall ur skog = +5 i anfallsv�rde
Anfall ner fr�n kulle eller berg = +7 i anfallsv�rde
F�rsvarar fr�n berg = +10 i f�rsvarsv�rde
F�rsvarar fr�n kulle = +7 i f�rsvarsv�rde
F�rsvarar fr�n skogsparti = +7 i f�rsvarsv�rde

ANFALLSRUNDAN

Ett anfall g�r till p� f�ljande s�tt. Man tar attackv�rdet och g�ngrar det med antalet man som ing�r i truppen, och delar p� femtio. Sedan tar man f�rsvarsv�rdet f�r fienden, g�ngar det med antalet m�n och delar �ven det p� femtio. Till sist l�gger man till 1OBT100 till varje v�rde, och �ven i vissa fall en del modifikationer. Om styrkan inneh�ller f�rre �n 20 man l�gger man dock endast till 1OBT20. Varje sida f�rlorar nu s� m�nga man som den andra har i v�rde. Som avslutning sl�r man 1T100 f�r att se om bef�lhavaren var bland de d�da. Hos anfallaren finns det 5% risk att han var det, och hos f�rsvararen 10%.

Om man skulle ha flera olika truppslag i samma trupp, s� genomf�r man hela proceduren p� exakt samma vis f�r varje slag, f�rutom att man endast sl�r en OBT100 i alla fall.

Exempel. Spelare A anfaller med 500 kavallerister mot Spelare B�s 300 infanterister. B h�ller dock en h�jd, och f�r d� +7 p� sitt f�rsvarsv�rde.
500 kavallerister x 5 i attackv�rde = 2500/50 = 50 + 60 i OBT100 = 110
300 infanterister x 3 i f�rsvarsv�rde = 900/50 = 18 + 90 i OBT100 + 7 i modifikation = 115
A f�rlorar s�deles 115 p� den attacken, och B f�rlorar 110 n�r han f�rsvarar sig.

Tillbaka

Hosted by www.Geocities.ws

1