A   C   A    O   H
Tiddukla Tadelsant Tamazight di Ottawa - Hull
Association Culturelle Amazighe � Ottawa-Hull
 Amazigh Cultural Association in Ottawa - Hull
  tidukla tadelsant tamazigt Di utawua hul

D�c�s de Mohand Arab Bessaoud
MEMBRE FONDATEUR DE L'ACADEMIE BERBERE

damuhend2.jpg (16699 bytes)

Hommage de  l' Association Culturelle Amazighe � Ottawa-Hull

Bessawd Muhend Aarav, win d-yerran iman (�me) i Tmazi&t 

Azul fell-akwent / Azul fellawen, 

Ass amenzu si Yennayer 2952, d ass ar yekcem di timmektit (m�moire) n Imazi&en merra anda ma llan. Ass amezwaru si Yennayer, Dda Muhend Aarav Bessawed yaafa-yas yillu di tegzirt Wright, di Tmurt n Legliz. &ur-es 78 n iseggwassen di laamer-is. 
S lqerh d ameqwran i &-d-yewwed lexbar, s lqerh d ameqwran i t-id-nebder assa. &as akka tameddurt n Dda Muh ur ts-tetsawi yara yiwet n tektabt wehdes, yewwi-ya&-d lhal assa ad nini kra n imeslayen fell-as. Dda Muh yefka tameddurt-is d asfel &ef  Tmazight, &ef lheq, &ef izerfan, segw ass mi yella 15 n iseggwassen di laamer-is alarmi d ass i deg i teffe& terwiht.
 Dda Muh ilul di Tgemmunt n Lejdid, t-taddart I d-yezgan ger Iwadiyen d At Ddwala, ass n 24 si Bujember, degw seggwass n 1924.  Ur wden ara 15 n iseggwasen di fell-as mi yebda iteddu d imeqwranen ara s-d-yesfehmen amezruy n Tmurt n Lzayer. Mi tebda lgerra ger Lzayer d Fransa, Dda Muh seg mezwura-nni ig jjan ixxamen-nsen, i waaken ad yeffe& s adrar. Yu&it lhal yesse&ray tafransist di taddert-is.
 Di lgerraa, atas n lbatel ig wala. Tefra lgerra i&il yella wayen ara ybedlen. Ulac! Ur s-yefki yara wul-is ad yecc a&rumi-is ad yessusem, yezra macci &f aya i yemmut achal d Azayri, yeggul t-tidets a ts-id-yini skud mazal-it yedder. Tidets-a yenna-ts-id degw wedlis (taktabt) iwumi ig semma ‘Hereux les Martyrs qui n’ont rien vu’ (Ahlil ay Imejjuhad Yemmuten ur Zrin). Aya yewwi-yas-d amkan amezwaru degw umu& (la liste) n wid yetsqellib sserb-is umi qqaren la ‘S�curit� Militaire’ n Lzayer. Seg imiren, tudart n Dda Muh tughal &er ddaw tmurt.
 Di 1963, tekker lgirra ger Tmurt n Leqbayel d lhukuma n Lzayer, Dda Muh seg mezwura i yughalen s adrar, ad iwwet i wakken ad yemmet lbatel. Tamurt n Leqbayel tewwet armi wa tefen-t, wa nghan-t wa yerrunda, Dda Muh netsa yestenyaf ad yeffegh si tmurt-nni a ghef yabna ad yefk tarwiht-is. Abrid-is &er Lmarruk, s yenna yerra &er tmurt n Fransa.
 Dinna Dda Muh yefhem belli idul ubrid &er zdat, idul ubrid n lheq, idul webrid n izefan, idul webrid n tidets. Dinna yefhem abrid n tidets t-tamazi&t, abrid n Tmazi&t d azedyan, ayen nniden akw d akellex. I wakken ad yewwet azrem s aqerru, Dda Muh yesker Agraw n Imaighen (Acad�mie  Berb�re), yesnejmaa-d imeddukal-is i wakken ad xedmen akken, ad d-ssekkren Tamazight. Dda Muh yetsruhu a ten id-isnejmaa akken ma llan, anda ma llan, d Tawes Amruc, d Sliman Azzem, d Sayed Hennuz, d Muhemmed Arkun, fihel ma nbder-ten-id merra…
 Dda Muh ur iggan udan, yetsaru sbeh tameddit ama di tes&unt n Wegraw n Imazi&en (Bulletin de l’Acad�mie berb�re) ama di tebratin, yerna yebda yesse&ray i wid yeb&an ad lemden tira n Tamazight s Tifina&. Dagi, assa, ahat llan wid negh llant tid d-yecfan amek la ttazzalent Tfina& s tuffra di Tmurt n Lzayer ne& di Marruk. Dda Muh yeggul ad yessawed ta&wect n Tmazight anda ur tewwid, d netsa i d-yebdan asewjed n tme&riwin (galas) di Fransa segmi I bdan ifennanen Imazi&en cennun s Tmazi&t. S waya merra d wayen nniden, Dda Muh yessakwi-d achal d Amazi&. A win I yebbwi wul-is yewd &er Fransa, ad iruh ad izer Dda Muh d Wegraw n Imazi&en.
 Maca, ayen iwumi ur tezmir lhukuma n Lzayer di tmurt, tzemra-s ula di Fransa. Wwten wid ig hekmen tamurt n Lzayer alarmi ssawden Imeqwranen n tmurt n Frnsa ad derqen Dda muh si tmurt-nsen. Degw seggwass n 1978, Dda Muh ibub acengu n l&werba tiss snat: yenfa &er tmurt n Legliz.
 &as akken, d lmuhal Dda Muh ad yetsu ayen i &ef ra yekkat. Ula si Legliz Dda muh ikkemel cce&wl-is netsa d yemddukal-is s tira.
 Armi d-yezzi useggwass n 1992 i yu&al Dda Muh &er tmurt n Fransa. Armi d aseggwass n 1997 I yu&al Dda Muh &er tmurt n Lzayer. Dinna, yemmugr-it-id achal d l&aci, xedmen-as tame&ra tameqqrwrant yerna tsna&ent tudri anta ara t-yerden. Ma d lhukuma n Lzayer anda tedden I tezzul: I wakken a s-d-rren izerfan-is, armi ts-cerwen merrighet yemdukal-is akken mazal…
Ur 3aad qfilen 6 wagguren, Dda Muh yehkem fell-as lehlak-is i wakken ad yefreq nettsa t-tmurt-is abrid wus mertayen. Dda Muh yettef-it lehlak i wumi qqaren (Alzeiymer), ttsawil di tmurt ulac, yu&al &er tmurt n Legliz.
 Abrid aneggaru I deg d snejmaan yemeddukal-is, gan-as tame&ra, yedra-d di Pari, degw wemkan I wumi qqren la Mutualit� degw seggwas n 1999.
 Macci ala ay ayen akka i wumi i d-teslam i yedran &ef Dda Muh, nessarem an-nkemmel akw s umata ayen i &ef yewwet ddunit-is merra, ayen i &ef ig bubb achal d lbatel.
 
Ad d-nessuter deg-wen, deg-kwent tadqiqt n tsusmi I lmend n usmekti n Dda Muhd Aarav bessawed.

Communiqu� de      L'Association Culturelle Amazighe � Ottawa-Hull

S leh'zen d ameqwran i nesla s tmettant n umeqwran deg meghnasen n Tmazight, Dda Muhend Arab Bessaoud, win i yefkan tudert-is i usakwi n warraw n Tmazgha. Dda muhand ur imut ara ur itsmetsat! Idja yagh-ed agerruj. ibwi-d-yagh-ed a nessiwidh abridh-is! Ad fellak ye�fu Rebbi A mmis n Tmazgha.

Nous venons d'apprendre le d�c�s de Dda Mohand Arav Bessaoud ,  fondateur de l'Acad�mie Berb�re . C'est  un grand  monument amazigh que nous venons de perdre. L’ Association Culturelle Amazighe d'Ottawa- Hull    lui rend hommage et pr�sente ses condol�ances les plus attrist�es � sa famille et aux militants amazighs. Dda Mohand Arav demeurera � jamais dans nos m�moires.

S u&ilif amuqqwran i& dimager ussegwas amaynut 2002/2953, imi tamurt n leqbayel, d tamaz&a s umata, tesruh win i d issakin tafrit (conscience) macci n yiwen kan. Tamazgha tegguma attekfu fellas imettawen seg asmi itesruh amusnaw amuqqwran nniden Dda Lmulud At Mammer ass n 25 di furar 1988. Msetfaren wa s deffir wa, di Myura, di Ccenayen, d Inemyassen (Journalistes), d wid ittegen na& illaben Issura akw d Amezgun (Acteurs de Cinema et Theatre), d Asertiyen (Politiciens) …  Isem awen nnsen d Kateb Yasin, Harun, Tahar Jawut, Matub Lwennas, Ali Abdun, Amar u yaqub, Ahmed Ayad (Rrwiced), Resqi Nabti, Wardiya Hamituc, Nurdin Mezian (Ccix Nurdin), Mustafa L3enqa, Mustafa Badi3,  Buxebza, Flisi, Azzedin Meddur, Xiredine Ameyyar, Sma3il Yefsah, Muh Said u Bel3id, At Meslayen,  Busebsi, Lehlu, Mestfa Baca, Racid Tigziri, Said Tazrut, Said Meqbel, … macci d yiwen.
 
Melmi kan inesruh Nayet Judi,  d Malek Wari atan yerna Dda Muhend Aarab Besawud issufe& iman (Arruh) is ass Umenzu n Yennayer 2002 di tegzirt n “Whight” di tmurt Lleggliz anda i tt3ac.
 
Dda Muhend Aarab Besawud, isem-is yented ar Agraw Imazighen (Academie Berbere), imi d netta igellan s deffir tlallit ines deg sseggwas n 1966. Agraw aki (igellan degs Dda Sliman Azem, Mohamed Arkun, Tawes Amruc, …) d netta idisakin achal bumdan, netta i gyuran  Amawal n Tamazight d amezwaru, d netta ig xedmen ta3lamt (Drapeau) n Tmaz&a inessen yakw tura.
 
Dda Muhend, ur illa yara kan d amusnaw i disfaqen iman n Tmazi&t, d Ame&ras (Amjahed) Ameqqwran n Trad n Tilleli Ta&elnawt (Guerre de Liberarion Nationale). Da&en d amyarru igguran deqs idlissen, garassen win ittwassnen atas “Amarezg n Ime&rasen  ur iwalan” (Heureux les martyrs qui n’ont rien vu). Arnu d Aserti igellan deg ukabar n PPA akw d win n FLN uqbel Azarug (Independance) n Tmurt n Lzzayer. Imi tefra ikcem deg ukabar n FFS mi d illul kan di Cutember 1963 iwaken ad imgel abadu (Pouvoir)  aheqqar n BenBella alama d 1965. Isyin, s tugdi n uheqqar wayed, Bumedyen, yerwel &er Fransa anda ittyara kan ar usseqdec n Tmazi&t. Abadu n Fransa, d win imesbadliyen n Lzzayer m’sefhamen felas armi d asmi I tsserewlen ar tmurt n Lleggliz, anda ikemmel ussan-is ddin. Din issen yiwen i muqqaren “Dorothee”, ixtaritt attili ttametut-is.
 
Muhend Aarav Bessaoud illul ass n 24 n Dujenbir 1924 di Tgemmunt Llejdid, ig huzzan s
Iwadiyen. Ass n Umenxu n Nuwenbir 1997, yu&al ar tmut is, anda i tidqublen atas n l&aci macci d kra sel ferh ameqqwran. Kra n lessnin umbad yu&al ar tmurt n Leggliz ar tmettutis, anda ikemmel ussan isdiqimen armi isdissawel lajriss.
 
Ad Fellak Yillu Yerhem a Dda Muhend. Isem-ik iccud S adles akw d umezruy, muhal akw nettu. Tasuti imal (Generation Future) attelmed isem-ik d wayen yak I txedmed I Tmazi&t.
 
TTTOW,
Ottawa, Ass n 3 Yennayer 2002
 
ACAOH
Ottawa, 3 Janvier 2002
Ottawa, January 3, 2002.

home.gif (5688 bytes)

Hosted by www.Geocities.ws

1