Vem var Charles Darwin?
Charles Darwin föddes den 12 februari 1809 i en landsort staden Shrewsbury i Storbrittanien. Hans fader hette Robert och var landsortsläkare, och mamman Susannah Darwins föräldrar var grundarna till den berömda keramiska verkstaden Wedgwood Det hade en stor betydelse för hans fortsatta utbildning, eftersom en utbildning var ganska dyr. Charles ville liksom sin far utbildas till läkare. När Charles var 16 år flyttade han till Edingburg för att studera medicin. Han gick inte där så länge för han hoppade av skolan. Hans far Robert blev då mycket besviken på sin son.
När han var 19 år började han i stället att läsa till präst på universitet i Cambridge. Han var religiös och trodde på vad bibeln sa. Efter tre år tog han examen. Istället för att fortsätta sina studier inom prästyrket blev han mer intresserad av djur och växter och bestämde sig för att organisera en resa till Kanarieöarna. Charles fick i samband med detta också ett erbjudande att göra en jorden runt resa med den engelska flottan. Han tackade ja efter att hans pappa övertalat honom.
Den 27 December 1831 när Charles var 22 år gammal seglade fartyget HMS Beagel iväg. Dat var inte den första färden för det här fartyget gjorde. Redan 1820 var HMS Beagel med om en lång resa till Sydamerika. Resan på Beagel visade sig senare vara en av den viktigaste resan i vetenskapens historia. Under början av resan var Charles ofta sjösjuk men det blev bättre efter resans lopp. HMS Beagel stannade första gången i San Salvador i Brasilien, där fick han en viktig uppgift. Han skulle samla in prover av växter, djur, stenar och fossiler. Han fick också i uppgift att anteckna och studera på varje plats de stannade.
Man började resan genom att segla till Sydamerika, rundade Kap Horn och fortsatte sedan färden upp längs kusten mot Galapagosöarna. Efter detta korsade man Stilla havet och senare kom man till Nya Zeeland och Australien. Överallt där man stannade tog Darwin prover. Från södra Australien korsade man Indiska oceanen, rundade Godahoppsudden och sedan kom man tillbaka till Brasilien. Efter det satte man kurs hem åt England igen. Resan tog sammanlagt 5 år.
HMS Beagle
År 1835 hade Darwin seglat runt hela Syd Amerika. Ungefär 100 mil från Sydamerikas kust kastade man ankar, man hade kommit till Galapagosöarna. (Det är en ö grupp som består av 13 små öar och ligger vid ekvatorn.) Han la märke till att djuren på Galapagosöarna, inte såg likadana ut som i Sydbrasilien men de hade liknade egenskaper. Han lade märke till en mycket speciell grupp av små, guldbruna fåglar som var finkar. Varje art av fåglarna hade en mycket speciell form på näbben. De hade de för att fåglarna skulle kunna äta den födan som fanns på öarna. T ex hade fröätarna en grövre näbb och insektsätarna en spetsigare. Det var ett tecken på att de här arterna från början var en enda art. Charles började då att fråga sig om djuren hade utvecklats??? Det var nu evolutioinsteorin började ta form.
Efter att Darwin hade utforskat Galapagosöarna seglade de vidare över Stilla havet, mot Tahiti. För att sedan fortsätta till Nya Zeeland och Australien. Hon tog även där prover. Nu seglade man vidare över Indiska Oceanen och kom sedan till Brasilien. Efter att Darwin varit i Brasilien så seglade han åter mot England igen.
Den andra oktober 1836 var Beagle och dess besättning tillbaka i England igen. Då var det dags för Darwin att sortera och sammanställa alla sina prover växter, stenar och fossiler. Han hade samlat på sig dem under resan. Det var en man som hette Rikard Owen som hjälpte Darwin med att sortera alla proverna. Darwin kunde då dra slutsatsen att djuren utvecklades olika. De visste han på grund av finkarna som han hade träffat på, på Galapagosöarna. De hade anpassat näbben till födan. Vad han inte kunde förstå var hur djurarten hade förändrats.
1838 läste Darwin en bok för nöjes skull. Den handlade om befolkningsutvecklingen och var skriven av Tomas Malthus. När han hade läst färdigt den förstod han hur allt utvecklades. Enligt Malthus så ökar befolkningen mer och mer då det inte finns något hinder. Men det kan ju inte gå hur långt som helst det kommer ju till hinder i bland som t ex matbrist, sjukdomar med mera och förstör det som det nya samhället byggt upp. Då finns bara de starkaste individerna kvar.
Darwin hade nu en del kunskaper om hur fåglarna hade kommit till Galapagosöarna. Fåglarna hade blåst dit i ett oväder. Fåglarna utvecklades där och kunde bilda nya arter på grund av att det fanns så pass mycket mat. Även att han visste allt detta så publicerade han ingen artikel.
1839 så gifte sig Charles sig med sin kusin Emma Wedgwood. Hon var en mycke ung och vacker kvinna. De flyttade då till Down House som låg utanför Bromley. Det var ett mycket stort och exklusivt hus. Här bodde han också i resten av sitt liv. Emma och han fick tio stycken barn tillsammans. Darwin flyttade sin arbets plats till huset. Mellan 1840-1850 talet så jobbade Charles med sin forskning och han skrev också mycket om sitt lyxiga Down House.
Omkring 1845 började Charles att må dåligt och han kunde inte jobba mer än ett per timmar om dagarna. När han inte jobbade så var han mycket ute och promenerade i sin trädgård. Fast han hade en mycket dålig hälsa fortsatte han med att jobba. Han blev nämligen mer och mer säker på att djuren och växterna utvecklades.
Åren gick , och i början av 1850 - talet sade Charles vänner att de tyckte de skulle lägga fram sin tro om utvecklingen till människorna. De trodde nämligen att Charles var ensam om sin idé. Hans vänner hade också rätt.
Det var en man som hette Alfred Wallace som också var inne på samma spår som Charles och Alfred fick tag i samma bok som Thomas Mathus hade skrivit och som Charles läste för ett antal år sedan. Wallac skrev ner sin idé på på två dagar, långt i från vad Charles hade gjort. Han hade ju forskat i över tjugo år. Wallace ville att någon känd biolog skulle läsa igenom sin teori innan den publicerades. Konstigt nog så skickade Wallace sin teori till just Charles. Charles blev mycket chockad när han läste brevet . Skulle Wallace komma före med sin idé? Darwin erbjöd sig att lägga fram idén tillsammans med honom. . Resultatet blev en liten bok som de gav ut 1858. Wallace gick med på detta eftersom Darwin hade mycket mer information.
Darwin fick mycket bråttom att skriva klart sin bok . Så i november 1859 släppte han boken " Om arternas uppkomst genom naturligt urval. På engelska hette boken " On the orgion of spices. Boken väckte stor uppmärksamhet. Boken släpptes först i endast 1250 exemplar , och de tog slut alla på en gång. Man tryckte då upp en ny upplaga. John Murray läste Darwins bok och han sa att det skulle bli ett stort liv om den här och så rätt han kunde ha.
Människorna blev rasande. Darwin hade ju trotsat bibeln och guds lära . Han hade ju skrivit att det som stod i bibeln inte var sant. Många vetenskapsmän började att tro på honom med en gång. han hade ju gett en rad exempel på att teorin stämde. Fast det var en stor mängd som inte trodde på han. Kyrkan blev rasande på Darwin. Kyrkan resonerade så som att i boken stod det att Gud hade inte makten över världen längre, så Darwin var inte så populär hos folket under den här tiden.
Det dröjde några år innan Charles blev accepterad bland folket. Men efter några år stod de flesta vetenskaps männen på Charles sida, och de trodde på honom. Han slutade inte med sina studier för det, utan han gav mer motivation. År 1871 släppte Darwin ytterligare en bok, som hette "Människans härledning och könsurvalet".
På 1870-talet hade Charles frisknat till i från sin sjukdom och 1877 fick han ett pris vid universitet i Cambridge. Han hade inte slutat upp med sitt skrivande än . 1881 fick Charles Darwin en lätt hjärtattack. Den 19 april 1882 dog Darwin hemma i Down House, och han var då 73 år gammal. Han begravdes bredvid Isaac Newton i Westminister Abbey i London.
Om arternas uppkomst.
1859 så publicerad Charles sin första bok om naturvetenskap,det var med hjälp av den information som han hade plockat på sig under resan med HMS Beagle.
Boken bygger på tanken att tillfällets bäst anpassad individ och population (grupper) klara sig bäst efter omgivningen t ex späckhuggare som man kan kalla för havets konung. Den är mäktig och stor så den den äter upp alla mindre individer exempel småfisk. Den starkaste individen gynnas, sätter större avkomma till världen och förändrar arten på lång sikt. Naturen slösar på sina rikedomar, och överflödandet av ägg, spermier och unga organismer. Så sker det ett urval av de starkaste.Den kampen är alltid hårdare inom en art än mellan olika arter eftersom samma arter har samma krav på tillvaron medans, olika arter lättare kan leva sida vid sida De för utvecklingen framåt. Den teorin kallas för selektionsteorin. Det var den teori som drog till sig mest uppmärksamhet Han sa också att en utveckling av arterna är möjlig det kunde uppstå en avkomma av individen men sedan ärvs i nästa generation. De här avvikelserna var relativt små men efter en lång tid och många generationer blir skillnaderna allt större från den urtyp de utgått från. Utvecklingen från urtypen går åt olika håll och på det viset bildades det så småningom olika arter ur samma härstamning. Slutsatsen blir så att det från början endast fanns en eller ett fåtal urceller varifrån allt liv härstammar och utvecklats från. Den teorin kallas för descendensteorin och hade i stora drag tidigare presenterats av filosofer och naturvetare.
Darwin trodde också att människan utvecklades ur apan.
Darwins kunskaper grundar sig på 3 teorier.
-Alla arter har en viss ärftlig variation.
-Alla djur och växter producerar mycket mer avkomma en den som kommer att fortplanta sig t ex en torsk hona producerar 85 miljoner ägg men det är bara en hundradel som överlever.
- Utvecklingen har haft en lång tid på sig och det tar en lång tid för att utveckla sig.
De mesta av Darwins teorier håller än idag. Det urval av den genetiska verationen som finns inom en art kan inte förklara hela utvecklingen från en enkel encellig organism till den stora mångfald som finns på jorden idag. Man har gjort stora steg när arvsanlagen har förändrats genom mutationer. Om individen anpassar sig bättre till sin miljö genom mutation ökar chansen för att överleva och kunna anpassa sig.
Ett arbete av Erik Karlsson och Maria Berggren