Me_Gay.html
JAG - EN S�'N D�R
Jag har blivit uppmanad att skriva en artikel om homosexualitetet. S� vad g�ra? Jo, jag satte mig med papper och penna i h�gsta hugg, och funderade p� vad en s�dan artikel b�r inneh�lla.
Jag kom snabbt underfund med att om jag skulle skriva om allt som folk fr�gat mig om, s� skulle det bli en mindre novell. Allts� m�ste jag ha n�got slags begr�nsning.
F�rst kanske jag skulle f�rklara varf�r jag k�nner mig manad att skriva. Det �r nog det enklaste: jag �r n�mligen gay eller b�g eller homosexuell. Det finns m�nga namn p� det h�r.
�ter d� till problematiken om inneh�llet. N�gra rader om "Hur Vi B�r Oss �t"? S�kert ett intressant �mne f�r somliga, men n�gon gay motsvarighet till K�rlekens N�jen hade jag inte t�nkt att skriva. Hur 17 ska man f�rklara varf�r man blir f�r�lskad i en kille? Varf�r jag blev homosexuell? �h, jag AIDS inte!
Vi tar det fr�n b�rjan.
Det var en g�ng en liten gosse vid namn Johan. Han bodde i en liten stad inte l�ngt fr�n Konungsliga Hufvudstaden. Under sina tidigaste uppv�xt�r var han som barn �r mest: han br�kade med sin lillasyster, han gick i lekskolan, han lekte med sina kamrater. Kort skrivet, han verkade helt normal. Under sina f�rsta �r i skolan var han som barn �r mest, han var bra i vissa �mnen och d�lig i andra. Han visade tidigt att han var musikintresserad och spelade n�gra instrument. D�remot var han kemiskt ointresserad av idrott, och DET �r inte riktigt normalt.
Han klarade sig igenom grundskolan och b�rjade p� gymnasiet. Hans killkompisar f�ll en efter en f�r personer av det motsatta k�net, och ber�ttade med lysande �gon och fl�sande andedr�kt vad man kunde g�ra med Flickor. Johan etablerade ocks� n�gra f�rh�llanden, men uppt�ckte till sin stora f�rv�ning att han inte fick ut ett dugg av Det D�r hans killkompisar verkade s� exalterade �ver. Samtidigt uppt�ckte han att han tittade mer efter killar �n efter tjejer. Det gjorde honom mer nyfiken �n skr�ckslagen, s� han besl�t sig f�r att prova.
F�rsta g�ngen tillsammans med en av det motsatt motsatta k�net blev totalfiasko. Johan var blyg, nerv�s, helt oerfaren och ingenting fungerade som det skulle. Men trots det fattade nu Johan vad hans kompisar pratat om.
Det h�r ledde till tv� saker:
1) Hans f�r�ldrar fick reda p� vad han gjort, och familjeskandalen var ett faktum.
2) Johan b�rjade fundera p� det h�r.
Han var tydligen En S�'n D�r, och det �r ju inte normalt. Men samtidigt k�ndes det fullst�ndigt riktigt och normalt f�r honom.
Hans mor gick till en psykiater f�r att f� r�d och st�d. Psykiatern grunnade intensivt p� problemet och kom underfund med att det kan finnas flera anledningar till denna l�bbiga perversion:
1) Det kunde vara en hormonrubbning
2) Kanske en mental st�rning
3) Lille Johan kunde ha blivit f�rf�rd av n�gon Ful Gubbe, vem visste n�got om det?
4) Det kunde ju ocks� bero p� d�liga hemf�rh�llanden, det vill s�ga dominerande mor,
och k�rleksl�s och svag far.
Johans mor var verkligen inte glad n�r hon gick fr�n psykiatern.
Johan sj�lv h�ll kn�pp tyst om sina f�rehavanden, och blev blixtk�r i en kille fr�n Konungsliga Hufvudstaden. Johan bytte gymnasium och b�rjade p� musiklinjen i Stockholm i st�llet. Nu hade han utm�rkta m�jligheter att leva dubbelliv. F�rh�llandet med killen rann s� sm�ningom ut i sanden, men Johan hade nu f�rst�tt att han inte var som majoriteten av v�rldens befolkning, f�r han gillade killar.
Johan gjorde lumpen och flyttade till egen l�genhet i Stockholm.
Hans heterosexuella kamrater fick nu reda p� hur det stod till med honom. De tog det med fattning. Johan uppt�ckte att hans tidigare farh�gor om att beh�va tillbringa sitt liv bland utetoaletter och m�rka parker nu kom helt p� skam. Det fanns gott om tr�ffst�llen, discotheque, klubbar och f�reningar.
Johan trivdes som fisken i vattnet. Hans bekantskapskrets ut�kades f�r varje g�ng han gick ut. Han hade stabila f�rh�llanden och bra jobb.
Fortfarande funderade han p� varf�r detta var s� ruskigt fult, omoraliskt, �ckligt och/eller sjukt. Om en kille blev k�r i en tjej, s� var det s� fint och romantiskt. Men n�de den som blev f�r�lskad i n�gon av sitt eget k�n!
Han kom fram till att mycket berodde p� okunnighet hos folk. De var helt enkelt r�dda! Han log f�r sig sj�lv. H�r var stora och fullvuxna m�n r�dda f�r att han, som inte var speciellt kraftig, skulle vr�ka omkull dem och v�ldta dem. De var livr�dda f�r att han skulle peta p� dem!
Han uppt�ckte ocks� att det inte fanns en Typisk B�g. Han snackade med alla m�jliga olika typer, fr�n l�derkl�dda MC-fantaster till vansinnigt feminina killar. Han pratade politik med De Medvetna, och discomusik och kl�der med De Ointresserade. De Medvetna fn�s "omedvetna discosn�ren" om de andra, som kontrade med "kvasiintellektuella fanatiker".
S� damp d� chockbeskedet om att n�gon illvillig datamaskin placerat honom p� Sopis i Ume� ned i brevl�dan. Han svor att vid tillf�lle dra ur sladden till datorn, samtidigt som han suckade djupt. Nu skulle han allts� bli tvungen att dra p� sig masken av lycklig heterosexuell student.
Det dr�jde inte l�nge f�rr�n Johan inte kunde h�lla tyst. Han gick ut i skolor och informerade, han gick med i RFSL (Riksf�rbundet F�r Sexuellt Likaber�ttigande) och han gjorde radio. Trots att det var mycket mer hysch-hysch i Ume� lyckades han hitta ett par kompisar.
Livet var inte s� pestigt i alla fall.
Och nu sitter jag h�r och f�rs�ker plita ned n�gra rader om vad en homosexuell �r f�r n�got. L�ttare sagt �n gjort!
Jag vet att jag �r gay, jag vet att det finns ett antal till h�r i landet som ocks� �r det. Jag v�gar st� (f�rl�t!) f�r det, och jag �nskar att jag kunde ge fler modet att "komma ut".
Avslutningsvis vill jag bara skriva att om du som l�ser vill veta mer eller kanske ha n�gon att SNACKA med, s� finns jag tillhands.
Jag v�gade "komma ut" - g�r du?
Johan Steenhoff Eriksen
Bj�rng�rdsgatan 16 B, nb
116 26 STOCKHOLM
fram till 18/12: 090-13 66 93
d�refter: 08-40 54 27
Best�llningsjobb f�r MUF Link�ping.
(Till�ggas kan att adressen och telefonnumren sedan l�nge �r inaktuella.)
Tillbaka till Historief�rteckningen