N�r vi diskuterar dyoismen med personer som �nnu inte riktigt f�rst�tt vad vi vill f�rmedla finns det n�gra saker vi b�r bet�nka.
Dyoismen �r inte statisk, utan f�r�ndras i takt med att nya vetenskapliga och andliga uppt�ckter g�res.
Dyoisten har inte "sanningen" om DYO, utan anv�nder beteckningen Den Yttersta Orsaken om det som han/hon anser skapade/orsakade v�rt universum. Detta begrepp �r b�de en skapande kraft i sig samtidigt som det inrymmer denna skapande kraft. Man kan d�rf�r s�ga att DYO inrymmer sig sj�lv i sig sj�lv.
DYO l�ter sig naturligtvis inte beskrivas p� ett s�tt som g�r en fanatisk motst�ndare och/eller en obalanserad vetenskapsman n�jd. Att p� nuvarande utvecklingsplan f�rklara dyoismen f�r en person som �r fientligt inst�lld och inte vill f�rst� �r en om�jlighet. Det blir som att f�rs�ka f�rklara f�rgen GR�NT f�r en person som varit blind sedan f�dseln.
Det �r b�de dumt och sl�seri med tid att str�va efter att �vertyga en person vars t�nkande �r bundet av sn�va "vetenskapliga" ramar och i de flesta fall endast str�var efter att "vinna" diskussionen.
"Argumentera aldrig med en d�re, ty han kommer att dra ned dig till sin egen niv� och besegra dig med sin erfarenhet."
Det enda vi med s�kerhet h�vdar �r att bortom allt finns DYO - vad DYO �n �r. Och att beviset p� DYOs existens �r v�r existens. Om n�gon v�grar att acceptera denna f�rklaring, �r det inte mycket vi kan g�ra �t saken, utan vi b�r ist�llet �gna oss �t dem som har en mer �ppen inst�llning. De andra kan vi �ndock aldrig �vertyga. L�t oss ist�llet betrakta dem som v�ra "negativa" motpoler.
Betrakta g�rna f�rh�llandet mellan v�rt universum och DYO, som en isbit i ett o�ndligt och evigt hav. Isbiten �r en del av detta o�ndliga och eviga hav, men med en annan "t�thet", som g�r att den samtidigt �r "sj�lvst�ndig". F�rr eller senare kommer dock isbiten att sm�lta ned och �ter bli en del av det eviga havet.
Skillnaden mellan till exempel gamla testamentets Gud och DYO, �r fr�mst dyoismens tydligare markering att inget annat v�sende, ja, ingenting �verhuvudtaget, existerar utanf�r DYO. ALLT inrymmes i DYO och ALLT �r delar av DYO.
"Ont" som "Gott" - "Gott" som "Ont".
Vilket inte per automatik beh�ver betyda att inte IHVH kan vara DYO - feltolkad av m�nniskor.
Det �r detta som g�r att dyoisten inte OBJEKTIVT s�tter en l�ra framf�r en annan, men utifr�n sin personliga v�rdegrund kan v�lja att SUBJEKTIVT g�ra detta.
En vanlig inv�ndning mot dyoismen �r att dyoisten �r "vankelmodig" och inte har samma starka TRO som den som v�ljer en v�g och anser att denna v�g �r en OBJEKTIV sanning.
Det f�rh�ller sig naturligtvis p� direkt motsatt vis. Detta "vankelmod" �r ist�llet ett bevis p� styrka och insikt, ty de olika religioner och trossystem som inrymmes i DYO �r precis lika "sanna" och lika "falska" oavsett vi betraktar dem som objektiva respektive subjektiva "sanningar".
Men om vi v�ljer ett andligt system och lever efter detta, s� kommer detta systems magiska m�jligheter - om dylika finnes - oss till godo.
Oavsett vi till exempel v�ljer att betrakta Qabalah som en "absolut sanning", s� fungerar detta system som en "sanning" ifall vi dedikerar oss till detsamma. Det viktiga �r inte att systemet �R en objektiv sanning, utan att vi anv�nder det SOM OM vore det en objektiv sanning.
Detta p�st�ende bekr�ftas av alla de magiker som genom tiderna uppn�tt resultat genom att anv�nda sig av olika system utan att betrakta det enskilda systemet som den enda "absoluta sanningen".
"Nothing is True - All is Permitted"
Man kan s�ga att den st�rsta skillnaden mellan en dyoist (vars "tro" �r ett subjektivt val inom en objektiv "ram") och en "troende" religionsut�vare (�vertygad om att hans eller hennes tro �r den enda objektiva "sanningen") �r den �kta toleransen.
Den dyoistiska v�gen �ppnar porten till m�jlig verklig tolerans och samarbete med olika - subjektivt valda och ut�vade - system, religioner och/eller ideologier - om viljan d�rtill finnes.
Gl�m aldrig hur de som inbillar sig vara b�rare av den ENDA "sanningen", uppfyllda av en�gd fanatism och sj�lvr�ttf�rdigande, i alla tider haft krig, f�rf�ljelse och tortyr i sl�pt�g. Vilket enligt de flestas subjektiva v�rdegrund �r n�gonting felaktigt.