Gatubrottslighetens inverkan på Ekonomin
Sammandrag av en studie av Norska ekonomidepartementets undersökningskommission
under ledning av Professor Alvar Olsen vid Nollviks universitet.
I regel anses vandalism såsom krossande av skyltfönster och nedklottrande av väggar på offentliga byggnader och andra fastigheter som en negativ företeelse. Under år 1996 lade norska staten ner 457,4 miljoner kronor på att städa upp och reparera skador som uppstått pga. dylik vandalism. Siffror för 1997 har ännu inte blivit tillgängliga, men de beräknas vara högre och ligga upp emot 513 miljoner.
Dessa summor har i regel ansetts bortkastade vilket lett till försök att bekämpa brottsligheten. Nya studier utförda på uppdrag av ekonomiedepartementet har emellertid visat på starka multiplikatoreffekter, som allvarligt kan hota att kullkasta konventionella teorier. Detta kan komma att leda till en helt ny inställning till fenomenet vandalism.
I studien där Professor Olsen skrev ner siffror på ett papper tills några såg riktiga ut kom han fram till att vandalism kan ha starkt positiva effekter på ett lands ekonomi. I längden kan vandalism till och med leda till ökad flygsäkerhet, sänkt arbetslöshet, sänkt inflation och allmänt höjd välfärd.
Dessa banbrytande upptäckter härledde Olsen från den inom den ekonomiska sfärens så välkända multiplikatoreffekten. Effekten går i korthet ut på att små summor i längden växer och blir stora summor. Ett exempel som Olsen gav var kedjereaktionen som uppstår som följd av krossade fönsterrutor.
Fönsterrutorna behöver naturligtvis ersättas vilket leder till ökad efterfrågan på fönsterglas. Detta höjer lönsamheten för glasbruken samt höjer efterfrågan på arbetskraft till glasbruken samt till hela distributionskedjan. Den ökade efterfrågan på arbetskraft höjer lönerna för glasbruks och transportarbetarna vilket betyder att de kan köpa mera från butiken som fick krossade fönster, vilket betyder att butiken inte blir lidande utan kan expandera och nyanställa. De nyanställda kan naturligtvis också konsumera mera samtidigt som de lättar på bördan för arbetslöshetskassan vilket leder till bättre ekonomi för staten.
Cheferna för alla inblandade företag samt alla anställda får bättre möjlighet att resa utomlands vilket ökar flygbolagens vinster och ger utrymme för uppgradering av flygplansflottan. En nyare flygplansflotta är naturligtvis bra för flygsäkerheten. Man kan alltså utgående från Professor Olsens studie klart se sambanden mellan utbredd vandalism och hög flygsäkerhet.
Vandalismen har också klart välfärdshöjande effekter. Som tidigare framhållits minskar arbetslösheten medan skatteinkomsterna ökar. Detta ger klart utrymme för en utbyggnad av välfärdssamhället, förutsatt att vandalismen är utbredd nog att ge tillräckligt stor boost åt ekonomin. Det kan också uppstå utrymme för skattesänkningar till följd av de förättrade statsfinanserna vilket ytterligare skulle öka investeringarna och efterfrågan i stort.
Kritiker har påpekat att de höjda lönerna skulle ge upphov till inflation och att ekonomin skulle riskera att överhettas, men även denna kritik tillbakavisas av Olsen. Enligt honom finns det inga 100% säkra teorier om varför inflation uppkommer och vilket samband den har med det ekonomiska klimatet i övrigt. Därför kan man lika gärna säga att inflationen inte kommer att växa. Denna säkra inställning lugnar marknaden och ingen inflation kommer att uppstå, åtminstone kommer den enl. undersökningen knappast att överstiga 2% (1,96% var den exakta övre gränsen utsatt i rapporten).
Den enda nackdelen som vandalismen enligt Olsen har är att den på sikt kommer att minska på vandalismen. Alla effekter den ger upphov till kommer att minska missnöjet som anses ge upphov till vandalismen till att börja med. Detta alarmerande resultat betyder att den ekonomiska tillväxten riskerar att avta på sikt. Som motdrag har Olsen föreslagit att staten, eller eventuellt kommunerna, skulle anställa professionella vandaler. Detta skulle ju i sig också leda till en förstärkt multiplikatoreffekt eftersom arbetslösheten ytterligare skulle pressas ned.
Undersökningen kommer att publiceras i sin helhet efter att den lagts fram för den norska riksdagen för granskning i början av 1999. Återstår att se vilket intryck rapporten kommer att ge och om dess föreskrivna lösningar kommer att börja tillämpas i praktiken.
|Back to my Homepage|